Sahlins sista chans
Relaterat
Sista dagen och svart som vanligt. Kunde inte Mona Sahlin ha piffat upp sig i sin sista debatt som partiledare? Det tycker W Magnusson.
Artikelserie
Mona Sahlin kallar den pågående S-kongressen för "jobbkongressen". Fler ska jobba och helst längre. Inga delade jobb eller kortare arbetsdagar. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet, deklarerade hon i sitt öppningstal.
Sahlins uppdrag är smärtsamt tydligt: Här ska vinnas val och förtroende. Kongressen måste sluta upp bakom hennes principiella ideologiska markeringar, annars kan Sahlin lika gärna kasta in handuken. Men samtidigt kan hon inte bakbindas av alltför precisa politiska ståndpunkter, eftersom hon måste få spelutrymme i förhandlingarna med Vänstern och Miljöpartiet. Det gäller alltså för Sahlin att vara vag, men ändå få väljare och ombud att känna en doft av en återgång till traditionell S-politik.
Hur långt kan Sahlin röra sig mot mitten av det politiska dansgolvet utan att krocka med alliansen? Inte många steg till. Sahlin ger efter i fråga efter fråga: Privatisering, skolan, arbeten, jobbskatteavdraget.
På 25 år har kostnaderna för vård, skola och omsorg ökat med 50 procent. Dagens välfärdsutbud, oavsett om den är röd eller blå, kostar multum. Detta vet självklart Sahlin. För att dämpa effekterna av finanskrisen och för att klara av att försörja den stora grupp 40-talister som delvis redan har gått i pension, gäller det för S att förmedla uppmaningar om att kavla upp ärmarna och jobba. Men utan att kalla det för arbetslinje.
Ute i Europa går det trögt för de socialdemokratiska partierna, som har tappat i storlek och makt. Arbetarrörelsen i länder som Frankrike och Tyskland har krympt till oigenkännlighet. En del av problemet är att den tidiga 1900-talsretoriken om klass, arbetare och rättvisa inte har anpassats till en postmodern värld. Sahlin är inte ens i närheten av den förnyelse som krävs för att samla partiet till en nystart, eftersom hon har varit alltför upptagen med att skälla på alliansen.
Under de närmaste dagarna väntar en häftig diskussion om frågor som rör a-kassan, skatterna, friskolor och föräldraförsäkringen. För husfridens skull kommer förmodligen partiledningens förslag att klubbas igenom. Men det betyder inte att partiet står samlat på den stadiga grund som krävs för att vinna valet.






















