Engelska i skolan inget att oroas för
Relaterat
Artikelbilder
David Ekstrand är ledarskribent vid Liberala nyhetsbyrån.Fotograf: Lnb/aRKIV
Antalet gymnasieprogram på engelska i Sverige ökar. Tidigare vände sig program som International Baccalaureate (IB) till elever vars föräldrar inte var stadigvarande bosatta i Sverige. Men IB-programmet i exempelvis Borås har knappast barn till diplomater eller gästforskare som målgrupp, utan vanliga ungdomar på svenska grundskolor.
Utvecklingen oroar vissa. Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet och nu professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, menar att svenskarna bedriver en form av självkolonisering: Svenskarnas förkärlek för engelskan gör att Sverige kommer att likna de postkoloniala länderna i Afrika.
Problemet med undervisning på engelska är just att eleverna inte tar till sig det som lärs ut lika effektivt. Det är givetvis möjligt att lära sig engelska på en tillräckligt hög nivå för att kunna ha det som undervisnings- och arbetsspråk, men frågan är om svenska gymnasieungdomar har hunnit dit.
Engelskan är förvisso ett prestigespråk som intar en särskild plats i vår språkliga miljö. I Sverige talar vi självfallet svenska med andra svensktalande, och svenska, inte engelska, fungerar också som lingua franca mellan invånare med andra språk. Men det krävs sällan mer än en amerikan vid ett matbord för att hela sällskapet ska växla till engelska. Det har inte bara med omtanke om sällskapet att göra, utan också med att vi inte motsätter oss att engelskan tar plats på svenskans bekostnad.
Samtidigt är Josephsons problembeskrivning för enkel. Anledningarna till att barn som inte har engelska som hemspråk väljer att gå en engelskspråkig utbildning är säkerligen mer komplexa än att engelskan har hög prestige. För det första finns det ungdomar som planerar att lämna Sverige och studera utomlands. Det är knappast en svårförståelig önskan.
För det andra handlar det om att ambitiösa och högmotiverade elever lockas av utmaningen. I synnerhet för elever vars styrka ligger i språk- och SO-ämnen har det tidigare funnits få reella utmaningar utanför Stockholmsområdets vildvuxna flora av gymnasier.
Olle Josephson kan med andra ord vara ganska lugn. Vi är inte på väg att bli en europeisk motsvarighet till Botswana eller Tanzania. Däremot visar engelskans ökande popularitet i gymnasiet på värdet av exempelvis spetsutbildningar i humaniora. Man ska inte behöva byta språk för att få lagom tuggmotstånd.
David Ekstrand
är ledarskribent, Liberala Nyhetsbyrån
