Att härmas är en tillgång
Relaterat
Socialdemokraternas ordförande i Rättvik, Anders Björkman, tycker inte styrningen av hemkommunen fungerar. I en nyhetsartikel i går krävde han och partikamraterna att antalet ledamöter i kommunstyrelsen ska blir färre och att kommunen återinrättar social- och bildningsnämnderna. I dag hanteras omsorgs- och utbildningsfrågor i beredningsorgan inför avgörande i kommunstyrelsen. En av drivkrafterna bakom Anders Björkmans förslag är att han tror att fler lockas till politiken om uppdragen är ansvarsfulla.
Jag känner sympati för alla som jobbar politiskt. Att ta på sig uppdrag i en liten kommun är utmanande eftersom den förtroendevalde är lätt att identifiera av grannar, arbetskamrater och bekanta. Det är till henne eller honom man ringer om strul i barnomsorgen, pappas omvårdnad på äldreboendet eller dotterns dåliga relation till skolans lärare. Den som ringer med synpunkter utgår från att få ett snabbt och entydigt svar. Ogärna accepteras att bli hänvisad till experterna i kommunkontoret.
Kommunpolitikern är således utsatt på ett helt annat sätt än de folkvalda i landsting och riksdag. Därför är det också viktigt att den politiska ledningen fungerar i kommunen. Utan en genomtänkt arbets- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är det lätt att viktiga frågor havererar. Spelreglerna mellan majoritet och opposition måste också klaras ut från start, annars är det risk att relationen blir dålig. Men generellt tycker jag att det förefaller som om arbetet fungerar bra i Dalarnas kommuner.
Det torde bland annat bero på att erfarenhet och klokskap format styrningen av den kommunala verksamheten. Varje kommun är unik, men när det gäller politiska styrmodeller tror jag att förmågan att härma är en viktig tillgång. Makten måste ligga hos kommunstyrelsen som i egenskap av "regering" ska ta ansvar för kommunens ekonomi. I allt väsentligt handlar det om att prioritera insatserna i skola och omsorg.
Därför är det inte så konstigt att flera kommuner slopat tidigare tunga nämnder och ersatt dem med beredningar eller utskott, vars ledamöter ofta också har uppdrag att fatta beslut i kommunstyrelsen, som sedan konfirmeras i kommunfullmäktige (kommunens riksdag).
Senaste kommentarerna:
Skrivet 2 feb 2012 11:04 Lars Munters, f d Kommunförbundet (Ej registrerad)
För inte så länge sedan var det lagreglerat vilka nämnder en kommun måste ha.Bl a fanns krav på socialnämnd, skolstyrelse m m. Efter 1991 fick kommunerna frihet att själva inrätta de nämnder som man anser sig behöva för att sköta sina uppgifter. Erfarenheten visar då, att det -ur kommunaldemokratisk synpunkt-varit till gagn för det politiska intresset på den lokala nivån att ha facknämnder, där kunniga ledamöter kan styra och leda sin resp. verksamhet.Man bör i det sammanhanget aldrig glömma bort, att kommunstyrelsen enligt lag (KL 6:1)även då har att samordna kommunens verksamhet bl a genom sin uppsiktsplikt över de övriga nämnderna,varför Björkmans idé är bra.Kommunen är ju inget bolag.