Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

REPLIK: Ja, förr tog vi busvisslande som en komplimang – men också en hel del skit

Annons

Svar till insändaren "#MeToo har gått för långt - förr tog vi busvisslande som en komplimang" som publicerades i DT den 12/11:

Jag var också ung på 50-talet och nog tog vi tjejer det som en komplimang om vi fick en uppskattande vissling efter oss. Men visst fick vi också ta emot en hel del annat, som verkligen var mycket kränkande.

Våldtäkt har ju en vidare betydelse nu för tiden, men det som vi ansåg som våldtäkt, förekom mycket sällan. Visst kunde man förstå, att det inte alltid förelåg samtycke, så man kan misstänka ett mörkertal beträffande anmälda våldtäkter. Men det var nog så på den tiden, att hade man gått med en kille hem, så fick man stå sitt kast.

Klåfingriga herrar på arbetsplatserna fanns alltid och man visste vilka de var och aktade sig för att komma för nära i kaffekön. Jag minns en man, som besökte vår arbetsplats i bland. Han ville alltid klämma brösten på de unga tjejerna. Då stoppade vi ett par småfranskor i fickorna på hans jacka och skrev en lapp "här har du att klämma på".

 Härliga 50-tal

LÄS MER: INSÄNDARE: #MeToo får mig att minnas magistern som alltid gick in i omklädningsrummet

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons