Färre elever – en utmaning för gymnasieskolan
Relaterat
Med start detta läsår har den nya Gymnasienämnden ansvaret för gymnasieverksamheten i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Vårt uppdrag är bland annat att se till att regionen har ett starkt ungdomsgymnasium med både bredd och topp, till gagn för ungdomarna och som bidrar till bilden av Mora som en regionstad för norra länsdelen.
Vi har därför ambitionen att hålla en tillräcklig bredd för att kunna erbjuda så många av våra ungdomar som möjligt den utbildning de efterfrågar, samtidigt som vi ska hålla högsta möjliga kvalitet i den utbildning vi bedriver.
De ekonomiska förutsättningarna inför läsåret 12/13 har nyligen presenterats för nämnden. En av våra stora utmaningar är att antalet ungdomar i gymnasieålder i våra tre kommuner fortsätter minska med cirka 100 per år fram till 2014.
Minskningen slår över alla program så behovet av lärare och lokaler kvarstår närmast oförändrat. Kostnaden per elev ökar därför dramatiskt om man inte minskar antalet grupper.
Tyvärr kommer därför ett antal program och inriktningar att drabbas genom att vi inte har möjlighet att ta in elever på dessa i höst, hur gärna än alla parter – elever, lärare, rektorer, skolchef och politiker – önskar detta.
Exempelvis gäller det Industriprogrammet, där vi med bara tre sökande slutade ta in elever redan i höstas. Där har vi ändå möjlighet att erbjuda dem som vill en utbildning inom regionen, genom att programmet finns på den kommun- och landstingsägda friskolan i Älvdalen.
Vi har idag en preliminär bild av vilka andra program och inriktningar som kommer att drabbas. De elever som sökt dessa kommer att få information inom kort om vilka alternativ vi kan erbjuda.
Det här är inga roliga beslut att ta. Vi vill ju verkligen kunna erbjuda ungdomarna den utbildning de själva önskar här i regionen. Vi måste också hela tiden balansera risken att tappa elever till andra skolor och de kostnader det medför, mot våra möjligheter att här kunna erbjuda en attraktiv utbildning med god kvalitet.
I ett kort perspektiv är det oerhört beklagligt att inte kunna erbjuda alla elever de inriktningar och program de önskar, men det ger oss istället goda möjligheter att faktiskt höja kvalitén i de program och inriktningar som vi har kvar. Vi håller redan idag en jämförelsevis hög kvalitet i vår gymnasieskola och vi kommer att jobba hårt för att hela tiden bli bättre, trots färre elever, mindre statsbidrag, ökade kostnader och andra "bromsande" omvärldsfaktorer.
Att vara politiker innebär tyvärr inte bara att välja vilka av alla bra saker man vill genomföra, utan framför allt vilka av alla bra saker man tvingas välja bort. Men våra förutsättningar är ändå goda: engagerade och kompetenta lärare med starkt fokus på kvalitet, stor bredd vad gäller programutbudet jämfört med liknande kommuner, samt huvudmän som förstår värdet av en attraktiv och stark gymnasieskola i regionen.
Från hösten kommer också sex av våra lärare att påbörja en forskarutbildning kring lärande med S:t Mikaelsskolan som bas, vilket kommer att ytterligare höja kvalitén i våra utbildningar. Tillsammans med idrottsutbildningarna, den nya hälsoprofilen och det nya lokala hockeygymnasiet gör det att jag ändå känner mig trygg i att vi kan erbjuda en mycket attraktiv gymnasieskola för ungdomarna i Mora, Orsa och Älvdalen under de kommande åren.
Jag vet att den typ av resonemang jag presenterat här inte gör de ungdomar, vars intressen vi inte kan tillgodose, mindre besvikna. Men jag hoppas att det ändå kan bidra till förståelsen för varför det ändå ser ut som det gör.
Lennart Sohlberg (S)
ordförande i Gymnasienämnden för Mora, Orsa och Älvdalen





















