Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

REPLIK: Jo, skogsbruket är syndigare i dag än på 70-talet

Debatt

Annons

Västeråsstifts jägmästare Erik Ling påstår i en debattartikel i DT 21/6 att skogsbruket var syndigare på 1960- och 70-talet. Genom åren har skogsnäringen beskyllt 1700-talets skogsbete och 1800-talets dimensionsavverkningar som ansvariga för förlusten av biologisk mångfald.

LÄS MER: DEBATT: Skogsbruket är mycket mindre syndigt i dag än det var på 70-talet

Men vi vet att det är det moderna industriella skogsbruket, som skapat krisen för skogens ekosystem. Det bygger på kalhyggen med efterföljande markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och återigen kalavverkning efter 50-100 år.

Erik Ling skriver att stiftet på intet sätt hugger urskogar och etablerar ”plantager”. Ett tydligt exempel på motsatsen är det kalhygge som Västerås stift gjorde av sin egen nyckelbiotop eller frivilliga avsättning i Vildmarksriket i Vansbro kommun. Skogsstyrelsen ansåg det var en ”gammal tallskog med urskogsstrukturer” i sin inventering. Trots detta och sin miljöcertifiering (FSC) avverkade stiftet.

Stiftsjägmästaren hänvisar till skogsdata från 2014 där man på några punkter kan se positiva effekter av det moderna skogsbruket om man hårddrar fakta. Från skogsnäringens håll vill man påskina att mängden död ved har ökat. Det visar sig att den ökar i södra Sverige men i norra är den på samma nivå eller minskar till och med. Ökningen i söder beror på de stora stormar som passerat landskapet, inte på miljöhänsyn som Erik Ling hävdar.

Den obundna forskningen visar entydigt att vi behöver skydda omkring 20 procent av den produktiva skogsmarken för att kunna nå de miljömål som demokratiskt beslutats om i riksdagen. Vi har ett internationellt åtagande i Nagoyaavtalet där minst 17 procent av landytan ska skyddas i ekologiskt representativa naturmiljöer.

Västeråsstift har nått halvvägs med sina 8,5 procent. Och hur är det med de frivilliga avsättningarna som stiftet säger sig skydda - är de permanenta?

Erik Ling hänvisar till FSC-certifieringen som enligt honom garanterar ett skogsbruk som balanserar ekonomi, miljö och sociala värden. Vi frågar oss om det är balans när miljön får 8,5 procent och produktionen 91,5 procent av den produktiva skogsmarken?

Han påstår vidare att FSC förhandlats fram gemensamt med miljöintressena, men glömmer att Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Jordens vänner hoppat av FSC för att FSC inte fungerar.

Förändringsförslag utifrån är en viktig del av förbättringsarbetet inom stiftets skogsbruk enligt Erik Ling. Just ett sådant förslag har lämnats in i form av en motion för att förändra skogsbruket och ta hänsyn till miljömål, internationella åtaganden, biologisk mångfald och barnperspektivet. Motionen avslogs. Vill inte Västerås stift vara den förebild som kyrkan borde vara i förvaltandet av vårt gemensamma naturarv, Guds skapelse?

Margareta Wikström, Lars Rönnegård, Bertil Helmersson, Mattias Ahlstedt, Anders Janols, Kjell Hedmark, Bo Karlstens, Göran Rönning, Jan-Olof Hermansson – alla ideella naturvårdare hemmahörande i Dalarna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons