Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

REPLIK: Dags att människor som arbetar med djurhållning får gå före hänsynen till vargstammen

Annons

Tapio Nordman skriver i debattartikeln "Nej, det är inte ett problem att det finns 500 vargar på en yta så stor som Sverige" i DT den 27/6 att jägarna ser på vargfrågan från en självisk synvinkel eftersom jägare i regel har en nollvision vad gäller varg i Sverige. Men med detta förenklar Taipo Nordman tyvärr vargproblematiken.

Att dessutom hävda att folk får anpassa sig då tiderna ändras är ett direkt hån mot hårt arbetande yrkeskårer som lantbrukare, hästuppfödare, renskötare, fäbodbrukare med flera där dyra avelsdjur och kära familjemedlemmar ryckts bort från jordelivet.

Att sedan peka på det faktum att rovdjursstängsel saknades vid attacken i Avesta är heller inget argument då liknande attacker där rovdjursstängsel funnits lett till att får dödats av varg. Vargen dödar så länge den ser föda i sitt närområde och därför drabbas inte enbart rennäring, fäbodbrukare och jakthundar utan nu är det även vanligt med rapporter om djur som dödats i hägn.

Med ständiga vargattacker på husdjur, betesdjur, renar och med stor risk att även människor kommer till skada är det dags för en rovdjurspolitik där människor som valt att arbeta med djurhållning och levande fäbodbruk går före dyrbara och kortsiktiga lösningar som inte passar i i dagens samhälle.

Bristen på fakta kring vad rovdjurspolitiken kostar förenklar inte situationen. När ska regeringen redovisa den totala kostnaden som vargen innebär för Naturvårdsverket, länsstyrelser, jägarförbundet, polis, statens veterinärmedicinska anstalt och ställa dessa kostnader mot nyttan av att ha varg?

Vargen är inte utrotningshotad och därför kan man undra om vargens intrång i bebyggelsen för med sig annat än lidande och kostnader för samhället.

Nils-Åke Norman (M)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons