Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

IPCC:s klimatrapporter ger ett falskt intryck av tillförlitlighet

Debatt

När skillnaden mellan datormodellernas förutsägelser om den globala temperaturen och faktiska observationer ökar är IPCC allt säkrare på sina framtidsprojiceringar. Detta verkar minst sagt egendomligt.

IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) hypotes om den antropogena (människoorsakade) koldioxidens dominerande verkan på klimatet är fortfarande obevisad och med all sannolikhet överdriven. Att det existerar en växthuseffekt är dock okontroversiellt. Växthuseffekten är helt nödvändig för liv på jorden. Utan den hade jordens medeltemperatur varit cirka 30 grader lägre än i dag. Växthuseffekten som ett fysikaliskt fenomen är därför ingen tvistefråga. I stället handlar det om nettoeffekten av en ökning av koldioxidhalten när man tar med andra bidragande eller motverkande faktorer i beräkningarna, det vill säga negativa och positiva återkopplingar.

Under 1900-talet ökade den uppmätta medeltemperaturen på jordklotet med cirka 0,7 grader Celsius. Sedan 17 år tillbaka har däremot ingen signifikant ökning uppmätas.

Under 2000-talet har förutsägelserna blivit mer och mer fel för varje år trots att koldioxidhalten fortsatt att öka. Mot den bakgrunden ter det sig märkligt att IPCC anger att säkerheten i framtidsprojiceringarna ökat. 2001 var överskattningen ung 0,4grader Celsius och då var man 66 procent säker. 2007 var motsvarande siffror 0,6 grader och säkerheten 90 procent. 2013, i den senaste rapporten var överskattningen ungefär 0,73 grader och säkerheten hade då ökat till 95 procent.

I sammanfattningar och pressmeddelanden från IPCC har uttryck som med x procent säkerhet en mycket tunn matematisk innebörd. Vad det handlar om är i bästa fall expertbedömningar som godtyckligt översatts till siffervärden. Det uppenbara motivet är att förstärka skenet av vetenskaplighet hos rapporten.

Klimatvetenskapen är ännu i sin linda och det komplexa sambandet mellan en ökande koldioxidhalt och den globala uppvärmningen är endast delvis känd. Vi vet inte hur stor klimatkänsligheten är. IPCC har i sin senaste rapport angett den till 1,5 – 4,5 grader Celsius för en fördubbling av koldioxidhalten. Så höga värden stöds dock inte av observationer.

Inget tyder på att mer koldioxid kan påverka klimatet så mycket att det märks och överröstar de naturliga interna klimatförändringarna. Likväl har IPCC iklätt sig rollen att övertyga världen om att det pågår en farlig klimatförändring som huvudsakligen beror på antropogena utsläpp av koldioxid.

Budskapet bär mer prägel av politik och skuldbeläggande än vetenskap. IPCC klamrar sig fast vid koldioxidhypotesen och extrapolerar den globala klimatutvecklingen med hjälp av datormodeller som visar mer och mer fel jämfört med verkligheten. Man behöver inte vara klimatexpert för att inse att det inte stämmer. Man kan också fråga sig varför inte IPCC i självrannsakelse börjar fundera över detta.

Eftersom datorsimuleringarna hittills inte visat någon överensstämmelse med verkliga observationer måste IPCC:s framtidsprojiceringar mera ses som tro och gissningar än vetande. Det som refereras i media och i den politiska retoriken ger helt enkelt ett falskt intryck av tillförlitlighet. Jag uppmanar media till mer objektiv granskning av klimatrapporterna.

Sigvard Eriksson

Medlem i Nätverket Klimatsans

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons