Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Medieutbildning för allmänheten borde bli valfråga

Jag uppmanar alla politiska partier att sätta mediekonsumentutbildning högt upp på dagordningen som en utbildningsfråga, en mediefråga och en demokratifråga, skriver Marit Stub Nybelius, lärare i medier på Högskolan Dalarna.

Annons

Jan Wiklund skriver på debattsidan i DT den 2/5: ”På många håll saknas ofta journalister som är utbildade att kritiskt granska samhällsutvecklingen”. Han syftar på lokaljournalistiken. Jag tolkar det också som att han, medvetet eller omedvetet, lyfter en av de viktigaste frågorna inför valet 2018 - nämligen utbildning av oss mediekonsumenter.

Den mediala utvecklingen har gått fort och vi konsumenter har även blivit producenter. Vi blev producenter utan någon utbildning. Det ställer krav på oss som mediekonsumenter. Att vi till exempel förstår vad en nyhet är, mediernas förutsättningar och lär oss skillnaden mellan olika roller och hur olika texter ska tolkas.

LÄS MER: DEBATT: TV4:s nedskärningar gör tydligt vilka nyheter - och medborgare - som räknas

Inom forskningen finns det olika definitioner. Det är inte vattentäta skott mellan definitionerna, eftersom journalist inte är en skyddad yrkestitel och eftersom medielandskapet ser ut som det gör. I stora drag finns det dock främst två roller.

Journalister: Oftast välutbildade som arbetar efter den journalistiska yrkesetiken. De arbetar företrädesvis åt de traditionella medierna eller andra medier som följer de pressetiska reglerna.

De traditionella medierna är lite enkelt förklarat de som vi kallade massmedier innan internet kom, som till exempel DN,SVD, SR, SVT, Dalarnas tidningar med flera och som har en ansvarig utgivare.

Medborgarjournalisterna: Personer som skriver i olika medier på nätet som kan ha en ansvarig utgivare eller att följa yrkesetiken och de pressetiska reglerna men som inte har några krav på att göra detta.

Medborgarjournalister kan även publiceras i traditionella medier när de medierna uppmanar folk i allmänhet att höra av sig med vittnesskildringar vid till exempel en olycka.

LÄS MER: DEBATT: Kom på möte om hur nedlagda lokalredaktioner hotar demokratin i Dalarna

Därtill kommer alla andra som publicerar och konsumerar på nätet via till exempel sociala medier.

De pressetiska reglerna och yrkesetiken är regler om vad medierna får publicera och hur journalisterna ska arbeta. Medierna kan välja om de ska följa reglerna. Att ha en ansvarig utgivare är också frivilligt, men kopplat till lagar och regler. Utgivarskap ger därmed både skyldigheter och rättigheter. Det finns dessutom olika utgivarskap.

Medievärlden är med andra ord svårförståelig, varför vi mediekonsumenter behöver utbildning. Hur ska vi annars kunna bidra till och förstå samhällsdebatten? Och utbildning behövs av alla, från barn i lågstadiet till pensionärerna i vårt land.

LÄS MER: Medieseminarium på högskolan – domedagsprofetior varvades med självsäkra framtidsutsikter

Som komplement borde det finnas ekonomiska incitament som möjliggör för medierna att arbeta mer med granskande journalistik och som kräver att de medier som har kapital satsar på den sortens journalistik. Presstödet borde dessutom vara relaterat till de pressetiska reglerna så att de medier som ska följa dem inte tänjer på reglerna, som i bland sker idag.

Jag uppmanar alla politiska partier att sätta mediekonsumentutbildning högt upp på dagordningen som en utbildningsfråga, en mediefråga och en demokratifråga.

Först när vi mediekonsumenter har fått de verktyg vi behöver kan media fullt ut användas som det viktiga demokrativerktyg det är.

Marit Stub Nybelius

Lärare i medier på Högskolan Dalarna

Doktorand i Medier och idrott på Malmö Högskola

LÄS MER: DT ger sig ut på skolturné – "Vi vill att fler unga ska känna sig delaktiga i nyheterna och debatten"

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons