Rusta inte bara vägarna
DEBATT
Sverige och världen tvärnitar. Med all sannolikhet har vi ett par tuffa år
framför oss. Inte minst måste vi räkna med en stigande arbetslöshet.
Framtiden känns i dessa dagar aningen hotfull. Att Sverige går in i denna
lågkonjunktur med starka offentliga finanser gör dock att det finns hopp. Nu
ska det som samlats i ladorna satsas.
Det tycker också regeringen som i en kommentar till höstens budget förklarar
att man "med reformer på 32 miljarder kronor vill [.] mildra effekterna
av sämre konjunktur, varaktigt höja sysselsättningen och förstärka välfärden."
Vidare heter det i kommentaren att "regeringen vill möta dagens
problem, samtidigt som Sverige rustas för framtiden."
Att rusta Sverige för framtiden handlar inte bara om att bygga järnvägar,
sänka skatter och stärka välfärdsystem. Det måste också handla om att stärka
fundamenten för kunskapssamhället. Regeringen satsar också, helt riktigt,
pengar på utbildning och forskning. Det är bra. Desto märkligare är att man
samtidigt väljer att minska anslagen till utvecklingsinsatser för
biblioteken - samma bibliotek som kulturministern kallar "en
grundläggande del av den kulturella infrastrukturen".
Den bistra ekonomiska utvecklingen får inte tas till intäkt för en
nedprioritering av biblioteken. Biblioteken utgör inte bara en grundläggande
del av den kulturella infrastrukturen utan de är i lika hög grad en del av
kunskapssamhällets infrastruktur. Bibliotekens roll för läsande, lärande och
informationsinhämtning är helt central. Det är till biblioteken
vuxenstuderande, invandrare och skolelever söker sig för att hämta kunskap.
Lågkonjunktur betyder ökat behov av grundutbildning, fortbildning och
omskolning. Därför måste biblioteken nu rustas och inte avlövas.
Bibliotekssverige har varit positivt och välvilligt inställt till
kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth som ofta talat väl om biblioteken och
sagt sig vilja stärka bibliotekens roll. Men nu tvingas vi konstatera att
det konkreta arbetet på biblioteksområdet hittills gått förfärligt långsamt
framåt och att det i och med denna budget faktiskt går bakåt.
Om inte Lena Liljeroth Adelsohn vill bli ihågkommen som "utredningsministern"
är det hög tid att skrida till verket. Det är dags att gå från fagra ord
till faktisk handling.
Nedan listas några saker som kulturministern omedelbart kan göra för att rusta
biblioteken för framtiden och därmed stärka förutsättningarna för att
Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som kunskapsnation även när
tiderna blir tuffare:
1) Öka anslagen till biblioteksutveckling
Låt detta bli den sista gången biblioteken får minskade anslag i
statsbudgeten. Arbeta för att kommunerna ökar anslagen till sina bibliotek.
2) Sjösätt omedelbart den sedan länge utlovade översynen av Bibliotekslagen
Trots att den aviserade översynen av bibliotekslagen bekräftas i höstens
budget preciseras den inte närmare i tid. Nu är det tid att avsluta
långbänkandet i denna fråga.
3) Stärk biblioteksforskningen
Kulturutredningen föreslog i mars att anslagen till kulturforskning skulle
tredubblas till 150 miljoner. Vi delar kulturutredningens bedömning och
menar att forskningen inom biblioteksområdet bör ges en ökad uppmärksamhet i
regeringens forskningspolitik. Sektorsforskningen på kulturområdet har länge
varit eftersatt. Samtidigt vet vi att kultursektorn och biblioteken får en
allt viktigare roll för hållbar tillväxt/utveckling och social
sammanhållning. Forskning kring bibliotekens roll som kulturell
infrastruktur och infrastruktur för kunskapssamhället behöver rejäla
förstärkningar
4) Ta initiativ till ett nationellt biblioteksorgan
De svenska biblioteken står inför ett antal utmaningar som måste angripas
samlat och på en nationell nivå. Det handlar framförallt om att möta ojämn
utveckling, ökade klyftor och otillräcklig samverkan. Det handlar om att ge
medborgarna bättre tillgång till bibliotekens tjänster. Inrätta därför ett
nationellt biblioteksorgan. Dess uppgift ska vara att med utgångspunkt i
nationella strategier och mål utveckla den heltäckande nationella
bibliotekspolitik som idag saknas.
En nationell bibliotekspolitik handlar om att inte längre bara laga efter
läge. Nationell bibliotekspolitik handlar om att med visioner och metodiskt
arbete ge Sverige bibliotek som kan bidra till en stark samhällsutveckling.
Efter årsskiftet presenterar Kulturutredningen sitt betänkande. Det bör ses
som ett startskott för en ökad och målmedveten satsning på landets bibliotek
inom ramen för en nationell bibliotekspolitik. Som företrädare för stora
delar av Bibliotekssverige står vi redo att bistå kulturministern i
utformandet av denna politik.
Britta Lejon
är ordförande i Svensk Biblioteksförening
Karin Åström Iko
är ordförande i DIK
Jan Ristarp
är ordförande i Sveriges Författarförbunds biblioteksråd
Maria Törnfeldt
är ordförande för Sveriges Länsbibliotekarier
|
|
Publicerad: 2008-11-03 15:37
|
|
Visa på Facebook:  |
Skriv ut: 
|
|
|
