Några reflektioner i halvtid
Relaterat
Just nu har halva mandatperioden gått och jag gör några reflektioner i mitt riksdagsarbete. Frågor som intresserat mig mest under perioden har varit inom utbildning och social sektor. Sveriges välfärdssystem är ett av de mest heltäckande i hela världen och inom både sjukvård och utbildning ligger Sverige högt i jämförelser.
Det påstås från flera håll att den svenska välfärden har raserats och både LO och vissa socialdemokrater har i tidningar och i teve påstått att klyftorna har ökat och att Sverige har rasat i välfärdsligan.
Jag känner inte igen mig i den beskrivningen – när alliansen tog över makten i Sverige 2006 stod många utanför samhället. Vem kommer inte ihåg de 140 personer som dagligen förtidspensionerades! Personer – många unga – som dömdes till ett liv i utanförskap och fattigdom med förtidspensionen. Men för statistiken såg det bra ut.
Alliansregeringen har sedan maktskiftet 2006 arbetat med att få de förtidspensionerade tillbaka i arbetslivet igen, även om det för många tagit tid och för en del har det inte varit aktuellt med jobb heller, men för många har det inneburit en klart bättre livskvalitet eller som en kvinna upplevde det med sin förtidspensionering: Det kändes som om jag var satt på långtidsparkering utan sluttid.
Makt över sin egen vardag är viktigt, därför känns det så bra att det är vår regering som infört fritt skolval och fritt vårdval. Just fritt skolval är kanske den viktigaste reformen vi genomfört. Barn och ungdomar (eller deras föräldrar) kan nu välja skola själva, de behöver inte längre tvingas läsa på den skola som ligger närmast där man bor. Det fria vårdvalet minskar segregationen och stärker en viktig del av välfärdens kärna. Jag har under det gångna året besökt såväl kommunala som fristående skolor i Dalarna och försäkringskassor och arbetsförmedlingar. Det är genom studiebesöken i länet som man får impulser och information till det fortsatta politiska arbetet. Under året har jag också haft besök i riksdagen av såväl pensionärsgrupper som skolungdomar.
För att vi också i framtiden ska kunna ha en hög standard på våra välfärdstjänster behöver vi bli fler som jobbar. Fler som bidrar, fler som jobbar och fler som kommer hit och jobbar. Fram till 2020 behöver vi drygt 426 000 nya medarbetare i välfärdssektorn i Sverige. Vi ska fortsätta att utveckla välfärden så att vi när vi behöver ska kunna ta del av den på det sätt som passar oss bäst.
Ann-Britt Åsebol (M)
Riksdagsledmot
