Självaste lagrådet skriver i sitt yttrande att de befogenheter som i och med Lissabonfördraget nu överlåts till EU "är så omfattande och betydelsefulla att riksdagens ställning reellt sett urholkas i väsentlig grad".

Därför har vi tre kristdemokrater tillsammans med moderaten Anne-Marie Pålsson motionerat i riksdagen om att ett eventuellt godkännande av Lissabonfördraget bör fattas med två riksdagsbeslut och ett allmänt val emellan, det vill säga som förfarandet vid en grundlagsändring. I dag ska riksdagen behandla vår motion tillsammans med regeringens proposition om ett svenskt godkännande av Lissabonfördraget, ett dokument som till dryga 90 procent är identiskt med det som medborgarna i Frankrike och Nederländerna avvisade i folkomröstningar 2005.

Vid dagens votering kommer vi att rösta för vår gemensamma motion. Vi menar nämligen att en sittande riksdag inte ska kunna ändra villkoren för sig själv. Medborgarnas ges med ett mellanliggande val en möjlighet att säga sitt genom att rösta in en annan sammansättning av riksdagen än den som först lade förslaget.

Självaste lagrådet skriver i sitt yttrande att de befogenheter som i och med Lissabonfördraget nu överlåts "är så omfattande och betydelsefulla att riksdagens ställning reellt sett urholkas i väsentlig grad".

Inför medlemskapet i EU 1995 uttryckte däremot riksdagen att överlåtelse av makt till EU kan ske inom ramen för grundlagen - dock bara om det inte strider mot principerna för det svenska statsskicket. I annat fall måste grundlagen ändras något som den politiska majoriteten vill undvika.

Riksdagens tolkning av begreppet principerna för statsskicket är att "riksdagens ställning får inte urholkas i väsentlig grad". Det är nog ingen slump att lagrådet i citatet ovan använt exakt samma ord som riksdagen och det gör slutsatsen enkel: det som kan överlåtas av makt har passerat den gräns som riksdagen själv satt. I alla sina uttalanden tidigare har riksdagen betonat vikten av det mellanstatliga samarbetet, byggt på enhällighet och som därmed ger Sverige och riksdagen veto i varje fråga. Nu försvinner denna vetorätt inom ett 50-tal beslutsområden, bland annat delar av straffrätten.

Regeringen ser dock inte en ändring i beslutsformerna som något problem, och detta innebär enligt den inte heller någon ny överföring av beslutanderätt.

Lagrådet säger i sitt yttrande att det införs en ny princip i den svenska självstyrelsen: "Majoritetsbeslut leder till att varken de svenska väljarna eller riksdagen kan ställa någon till ansvar i de fall där den svenska representanten blivit nedröstad i ministerrådet. Detta innebär att vad som är en fundamental princip för den svenska självstyrelsen inte får genomslag inom de områden där överlåtelse av beslutanderätt sker". Ord och inga visor!

Lennart Sacrédeus, Mora

Annelie Enochson, Göteborg

Ingemar Vänerlöv, Vänersborg

är alla tre kristdemokratiska riksdagsledamöter.