I mitten av december behandlades regeringens kulturproposition i riksdagen. Bland alla förslag och motstridiga idéer så fanns det enighet på ett område; biblioteken.

Kulturutredningen, liksom ett stort antal av remissinstanserna, lyfte fram behovet av såväl en nationell överblick som ett ökat samspel mellan den nationella, regionala och kommunala biblioteksverksamheten. I dag är ansvaret för biblioteksfrågor splittrat. Ingen myndighet har överblick över den nationella bibliotekssituationen som helhet. Ingen nationell aktör tar initiativ, värderar utvecklingen eller stakar ut färdriktningen. Det saknas en samlande aktör. Dessa brister i samordningen leder till effektförluster och dåligt resursutnyttjande, vilket är illa, inte minst i de svåra ekonomiska tider vi nu är inne i.

Därför var det mycket glädjande att regeringen i kulturpropositionen föreslog att Kungl. Biblioteket, KB, skulle få ett samordningsansvar. Ett enigt kulturutskott skrev att "Biblioteken främjar läskunnighet, utbildning, livslångt lärande, kultur och informationsspridning och är en viktig samhällelig resurs. Enighet torde råda om att det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken i framtidens samhälle.

Regeringen föreslår att Kungl. biblioteket ska ges ett särskilt uppdrag att dels svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet, dels i samråd med länsbiblioteken kontinuerligt följa bibliotekens arbete. Detta är ett bra steg."

I och med beslutet om kulturpropositionen kommer Kungl. biblioteket att få en viktig uppgift i att samordna och driva på biblioteksutveckling. Med utgångspunkt i de nationella strategierna och målen behöver KB utveckla den heltäckande nationella bibliotekspolitik som i dag saknas.

Regeringen har ännu inte gett KB det formella uppdraget men konkret borde det handla om följande uppgifter:

•följa upp och utvärdera de nationella strategierna och målen

•ta fram, sammanställa och analysera nationell biblioteksstatistik, kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer

•utveckla nationella lösningar för till exempel bibliotekens digitala tjänster, webbtjänster och andra tekniska plattformar

•stimulera biblioteksutveckling

•bedriva kvalificerad omvärldsbevakning nationellt och internationellt
 företräda svenskt biblioteksväsende i internationella sammanhang

•stimulera utbildning, vidareutbildning och forskning inom sektorn

•fördela statliga medel för biblioteksutveckling, läsfrämjande insatser mm

För att motverka ny uppsplittring av biblioteksområdet behöver också regeringens utredare av portföljmodellen, Chris Heister, även studera betydelsen av samverkan för bibliotekens fortsatta utveckling. Till exempel är det självklart att KB, inte kulturrådet, bör få ansvar för dagens statliga biblioteksmedel och biblioteksstatistiken samt vara statens part vid fördelning av medel till den regionala biblioteksverksamheten. Liksom att KB, inte myndigheten för konstarterna, bör få ansvar för stöden för inköp av litteratur och läsfrämjande.

Svenskt biblioteksväsende står inför stora utmaningar men i och med beslutet att samla ansvaret för biblioteksfrågor hos en myndighet, Kungl. biblioteket, finns förutsättningarna för ökad samverkan och utveckling. Det är en viktig plattform för biblioteken när vi nu går in i ett nytt decennium.

Niclas Lindberg

är generalsekreterare Svensk Biblioteksförening