Dialog kring Rovdjursfacklan
Relaterat
Länsstyrelsen Dalarna tog i samband med demonstrationen Rovdjursfacklan den 4 januari emot en skrivelse från Jägareförbundet Dalarna. Vi välkomnar den vilja till en levande dialog som uttrycks där.
Rovdjursfrågorna engagerar många i Dalarna. Därför finns det i dag två regionala grupper där dessa frågor tas upp: Regionala rovdjursgruppen och Länsviltnämnden. Båda grupperna har en bred representation från näringarna och kommunerna och från ideella föreningar som till exempel jägarna och fäbodbrukarna. Dessutom har fyra lokala rovdjursgrupper inrättats.
Skrivelsen den 4 januari tar, förutom vikten av dialog, också upp frågor som handlar om så kallade toleransnivåer, säkerhet och ersättning för skador.
Den regionala förvaltningsplan för rovdjur som gäller i Dalarna har tagits fram i omfattande dialog med näringsföreträdare och ideella föreningar. Den följer de riktlinjer från Naturvårdsveket, som säger att man i varje län ska ange miniminivåer för antalet rovdjur, men inte maximinivåer. Detta eftersom inte heller riksdagen har fastslagit maximinivåer för hela landet, och varg, järv och lodjur har ännu inte nått upp till miniminivåerna.
Ett exempel på där förvaltningen redan lyckats är björnen. Där ligger antalet djur långt över den uppsatta miniminivån och vi kan därför ha reglerad skyddsjakt på björn i bland annat Dalarna. Det är betydligt svårare att motivera en omfattande lodjursjakt i dag, eftersom det nationella målet för minsta antalet djur ännu inte är nått.
Rovdjursutredningen, som presenterades i december förra året, tar upp begreppet toleransnivåer, något som ni också lyfter fram i ert manifest. Detta är än så länge ett förslag, framtiden får utvisa om det är något vi ska arbeta utifrån framöver.
I skrivelsen understryks att människors och tamdjurs säkerhet och trygghet ska komma i första hand. Människors säkerhet går alltid i första hand och här finns klara regler i jaktlagen.
När det gäller tamdjurens säkerhet ger staten bidrag och stöd till att förebygga rovdjursangrepp på tamdjur. I många fall fungerar det bra. Svårigheterna är främst inom fäbodbruket och vid jakt med löshund. Vi är väl medvetna om och har förståelse för de bekymmer som varje angrepp från rovdjur innebär.
Fäbodbruket är en stor tillgång för Dalarna och Länsstyrelsen engagerar sig här på en rad områden, Vi inbjuder årligen fäbodbrukarna till information och diskussion kring fäbodbruket och har i samarbete med LRF kunnat ge dem förtur när det gäller en utvecklingsplan för sitt företag.
Länsstyrelsen har också tillsammans med LRF och en representant för Dalarnas fäbodbrukare gjort en översyn av resurser och rutiner vid rovdjursangrepp på tamdjur. Förslag till åtgärder kommer att presenteras för fäbodbrukarna i vår. Vår ambition är att snabbt vara på plats för att besiktiga skador och, inte minst, för att stötta brukaren på olika sätt.
På de drygt 90 levande fäbodar som finns i Dalarna står björnen under de senaste fem åren för i genomsnitt fem angrepp per år och vargen för tre. Förutom angreppen finns även störningar som rovdjuren orsakar genom sin närvaro.
Viltskadecenter tittar på flera metoder för att förebygga rovdjursangrepp på fäbodar. I Dalarna har Länsstyrelsen gett bidrag till bland annat vakthundar, nattfållor med rovdjursstängsel och utrustning för att kunna pejla boskapen.
Ni tar också upp frågan om ersättningar för rovdjursskador på tamdjur. Staten lämnar ersättning för skador orsakade av så kallat fredat vilt, som varg och lo. De regler som gäller för sådana skador finns i Viltskadeförordningen. De innebär ersättning för värdet av döda djur, men även i viss utsträckning för merkostnader som brukaren drabbats av. I de flesta fall är de skadedrabbade nöjda med den ersättning de får.
Ibland kommer också krav på ersättning för indirekta skador. Ännu finns inga centrala regler för detta, och därför är vi än så länge återhållsamma med att bevilja sådan ersättning. En utredning är dock på gång hos Viltskadecenter.
De regler som styr rovdjursförvaltningen ändras fortlöpande. Den senaste ändringen var förra året, då reglerna för hur man får försvara sina tamdjur anpassades till krav som djurägare ställt. Utredningen Den framtida rovdjurspolitiken är nu på remiss och kan leda till ytterligare förändring.
Vi ser fram mot en fortsatt konstruktiv dialog med jägare, fäbodbrukare och andra engagerade, såväl under remisstiden som framöver.
Maria Norrfalk, landshövding
Stig-Åke Svenson, miljövårdsdirektör























