Regeringens förslag att införa studieavgifter för internationella studenter kan få förödande konsekvenser för Sverige som nation. Enligt en ny undersökning från Mälardalens högskola riskerar Sverige att tappa 57 procent av studenterna utanför EU/EES-området. Det skulle innebära att många tillfällen till nya kontakter och kunskapsutbyten går förlorade. För att motverka detta måste Sverige marknadsföras och insatserna samordnas nationellt.

De internationella studenterna som kommer till Sverige är en tillgång för vårt land som inte bara kan uppskattas i kronor och ören. Studenterna lär känna Sverige och bidrar till att kontakter knyts med andra länder, vilket i förlängningen kan leda till ökad handel. Som forskarstudenter bidrar de till att utveckla nya produkter och kunskaper i Sverige. Sverige har redan, och kommer att få än mer, en brist på kvalificerad arbetskraft där utländska studenter skulle vara en resurs. Och i dag, då bara tio procent av de svenska studenterna väljer att studera utomlands, ger de internationella studenterna dessutom värdefulla kunskaps- och erfarenhetsutbyten på hemmaplan. De internationella studenternas betydelse kan alltså knappast överskattas.

Men nu har regeringen föreslagit att Sverige ska införa studieavgifter för dem som kommer från länder utanför EU/ESS. Men har man funderat över vad det kommer det att innebära för Sverige? En undersökning om attityder till studieavgifter, som Mälardalens högskola genomfört bland internationella studenter vid svenska lärosäten, visar att 57 procent inte kan tänka sig att betala för studier i Sverige. Mindre än fem procent är beredda att betala de avgifter som behöver tas ut för att täcka kostnaderna för utbildningen. 80 procent av studenterna valde Sverige av den enkla anledningen att utbildningen är gratis här. Risken är nu att studenterna väljer andra studieländer och att den återförsörjning av kompetens, som är nödvändig för att behålla dagens nivå av välstånd, uteblir.

Undersökningen visar också vilken fördel Sverige har haft hittills genom att erbjuda något så unikt som kostnadsfri utbildning - nu måste vi bygga vår attraktionskraft på något annat. Det blir därmed extremt viktigt att satsa på sådant som kvalitet och service.

Vi måste alltså omprofilera Sverige från att vara ett land med gratis utbildning till att vara ett land känt för sin höga utbildningskvalitet. När det gäller att lyfta fram och försvara varumärket Sverige är marknadsföring en viktig del. Alla länder som i dag finns eller planerar att gå in på utbildningsmarknaden har gjort stora marknadsföringssatsningar. Deras satsningar innebär inte bara ren marknadsföring utan också annat som nationen anser viktigt att underhålla och som kan bidra till landets synlighet inom utbildningssektorn. En del av de satsningar som görs av olika länder och vad de kostar belyses av Illuminate Consulting Group. ICG:s underlag visar också hur illa Sverige förhåller sig i detta sammanhang och hur svårt landets lärosäten får att hävda sig i denna stora konkurrens. Därför är det av yttersta vikt att Sverige ser över sin strategi och avsätter mer medel för att ge Sverige som studiedestination en synligare profil. Sveriges lärosäten har i dag inte de medel som krävs för detta.

För att motverka att det blir en långvarig nedgång i antalet studenter gäller det nu att lärosätena och andra berörda aktörer får en chans att förbereda sig. Kärnan i det svenska bemötandet måste vara kvalitet och service. Vi ser att nationell koordinering av insatserna måste ske, tydligt ansvar måste utpekas och finansiering tillkomma. Om införandet av avgifter inte sköts på ett professionellt sätt kommer det svenska varumärket att bli lidande och det tar många år att bygga upp det igen.

Sverige har fortfarande en chans att behålla sin attraktionskraft och sitt goda anseende bland de internationella studenterna. Med rätt förutsättningar och kraftfulla marknadsföringssatsningar finns möjligheten att Sverige även i framtiden kan vara en kunskapsnation med många internationella kontakter. Men med den korta tid som återstår innan avgiftsinförandet krävs en nationell kraftsamling för att detta ska lyckas.

Vår uppmaning till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz är därför: Utse ett samordnande ansvar med ordentliga resurser så att samtliga aktörer får en chans att förbereda sig. Det vore förödande för Sverige och Sveriges lärosäten om denna satsning inte genomförs på det sätt som krävs för att Sverige ska kunna ta en del av den internationella utbildningsmarknaden.

Ingegerd Palmér

är rektor vid Mälardalens högskola

Agneta Stark

är rektor vid Högskolan Dalarna

Gudrun Paulsdottir

är vice president för European Association for International Education, EAIE, Chef för Studentcentrum, Mälardalens högskola.