Aldrig tidigare har det väl talats så mycket om att den som drabbats av sjukdom och arbetsoförmåga ska ges chans till återgång i arbete, rehabiliteras och behandlas som precis vilken annan medborgare som helst.

Men vi inom Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) som dagligen träffar personer med ms, stroke eller parkinsons sjukdom vet att det inte är särskilt lätt att sätta igång igen, i synnerhet inte eftersom dagens neurosjukvård är underutvecklad och tyvärr helt felbudgeterad i de flesta av landstingen.

Vilka jämförelser vi än gör så visar det sig att såväl antal neurologer som möjligheterna till diagnos och behandling är oprioriterade i landstingens verksamheter. Trots att vi i Sverige har både kunskap och möjligheter att ge rätt typ av behandling i rätt tid.

Varför detta resursslöseri?

• Många som drabbas av neurologisk sjukdom får inte träffa en neurolog.

• Varje år insjuknar i Sverige nästan 40 000 personer i sjukdomar som stroke, epilepsi, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros (ms).

• Minst en halv miljon svenskar lever med en sådan neurologisk sjukdom.

Många svenska patienter får inte ta del av de senaste årens dramatiska kunskapsutveckling inom neurologin. Skälet är att svensk neurosjukvård är försummad och tillhör de sämst utbyggda i Västeuropa. Det råder en uppenbar obalans i Sverige mellan vårdbehoven och tillgängligheten till neurologisk specialistvård.

Nu drar NHR igång arbetet med att ge utbildning och därmed ökad förståelse för neurosjukvård. Alla landets landsting ska besökas. Den 22 oktober 2009 är det Faluns och Dalarnas tur.

Fakta om neurosjukvården i Dalarnas läns landsting:

I Dalarnas län uppgår befolkningsmängden till cirka 275 000 invånare. Antal sjukhus i länet uppgår till sju och antalet anställda neurologer i länet är sex, även om ytterligare några läkare arbetar med inriktning neurologi.

• Modern neurosjukvård ställer krav på mellan 50-60 verksamma neurologer per en miljon invånare, eller en (1)neurolog per 20 000 invånare. Dalarnas län bör således försöka utöka antalet neurologer till 12-15 neurologer för att leva upp till rekommendationen.

• Enligt statistik från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) uppgår väntetiden för vård eller besök hos en neurolog i länet till mer än 13 veckor vid de sjukhus som tar emot neurologipatienter. Detta innebär att man inte heller klarar vårdgarantins tidsgräns på högst tre månaders väntetid.

Tidsfaktorn är viktig vid behandling av hjärnsjukdomar. Ju tidigare en person får korrekt diagnos och kan ges behandling, desto större är möjligheterna för ett förbättrat hälsoläge. Tidiga åtgärder kan förändra sjukdomsförloppet radikalt, minska hjärnskador och i många fall förhindra utvecklingen av svåra handikapp.

Detta ställer höga krav på det akuta omhändertagandet och sjukvårdsorganisationen.

Senare års studier har även visat att behandlingen av kroniska neurologiska sjukdomar som ms har bättre effekt om den inleds tidigt.

• I Dalarnas län beräknas cirka 500 personer ha sjukdomen ms (multipel skleros). Enligt gällande riktlinjer bör 35 procent av alla ms-patienter erbjudas behandling med bromsmediciner. I Dalarna betyder det att 175 personer borde ges möjlighet till stor hälsomässig förbättring med bromsmediciner. Enligt statistik från år 2007 får 89 procent av antalet ms-patienter erhåller i dag behandling med bromsmediciner.

• I Dalarna finns också många personer med parkinsons sjukdom och i 40 fall beräknas åtta kunna effektivt behandlas med preparatet Duodopa. Här uppfyller Dalarna rekommendationen vilket är berömvärt, men detta borde givetvis även gälla vid en så svår sjukdom som ms.

Dagens bromsmediciner åstadkommer snabba och påtagliga hälsomässiga förbättringar vid både ms och Parkinson. Många som tidigare varit hänvisade till lång tids sjukskrivning kan i dag upprätthålla ett arbete, utvecklas och fungera mycket väl.

Vad den nuvarande regeringen anser om höga sjuktal, ersättningsnivåer, rehabiliteringskedjor och återgång i arbete, det vet vi.

Men var står det politiska etablissemanget i Dalarna i dessa frågor? Några få av landstingets politiker har valt att hörsamma vår inbjudan till en heldagskonferens den 22 oktober, men stora delar av den ledande politikerskaran uteblir!

Utan tillgång till effektiv behandling och utan möjlighet att träffa en neurolog i rimlig tid kommer personer med svåra neurologiska sjukdomstillstånd fortsätta att vara svårt sjuka.

Kathleen Bengtsson-Hayward

är förbundsordförande i Neurologiskt Handikappades Riksförbund