Det är hög tid att belysa vilken viktig funktion vargen och andra rovdjur har i vår natur!

Diskussionen om vargen präglas helt av svårigheterna för jägare och fäbodbrukare att anpassa sig till nya, det vill säga gamla, förutsättningar. Vargens återkomst är ett hälsotecken och dess positiva roll för övriga arter i skogsnaturen har det hittills varit tyst om.

Mönstret i hela näringsväven förändras när vargen återtar sin vakanta plats i naturen. Många arter har gynnats av vargens återkomst och det är bra för den biologiska mångfalden. Vargen är en jägare som tar stora byten. Då blir det mat över för en mängd andra arter, alltifrån rävar, kungsörn, mård, nötskrika, kråka och duvhök till korp och många insekter. Insekterna blir sedan mat till en mängd fåglar. Både ladusvalor och sädesärlor jagar gärna kring kadavren. Rovfåglar som stenfalken och lärkfalken jagar i sin tur småfåglarna. Lavskrikan har sannolikt utvecklats i samspel med rovdjur. Deras naturliga föda är inte falukorv utan delar av byten i skogen. Järvens återetablering i Dalarna är förmodligen en effekt av vargens återkomst, då den gärna äter vad vargen slagit.

Under årmiljoner har rovdjur och bytesdjur utvecklats sida vid sida i en ömsesidig påverkan på varandra som delar i ekosystemen. Påverkan sker på många sätt och längs många vägar. Följderna av att ett rovdjur försvinner kan ibland vara överraskande. Då räven drabbades av skabb och nästan försvann minskade också kattugglor och pärlugglor! Det visade sig bero på att mården ökade eftersom deras fiender försvann. Mårdar klättrar i träd och äter gärna större fåglar som häckar i träd. Då räven kom tillbaka ökade ugglorna åter.

Vargen följde med när skogen kom tillbaka till Skandinavien efter istiden. Forskning från Nordamerika ger intressanta och spännande aspekter på vargens hemortsrätt i det nordliga barrskogsbältet. När vargen kom tillbaka började korparna följa flockarna som om de aldrig gjort annat och fanns på plats vid bytena nästan omedelbart, mycket snabbare än vid utlagda åtlar. Och örnar följde i korparnas spår. Nedärvda beteenden som dessa tar lång tid att utveckla och har inte hunnit förändras under den relativt korta tid som vargarna varit borta. I nästan 10 000 år har vargen funnits här. Nu finns den åter i stora delar av Dalarna, efter drygt 100 års frånvaro. Den biologiska mångfalden och balansen i naturen behöver vargen!

Vi som skriver denna artikel bor alla i Dalarna, det stora skogslandskapet. Trots att vi vistas mycket i skogen har de flesta av oss aldrig sett en varg och kommer troligen inte att få göra det heller. Men hoppet finns och ger ett kittlande bidrag till upplevelsen av naturens helhet. Vargen är ett intelligent djur, ganska lik oss människor. De är sociala, läraktiga och samarbetsinriktade Hona och hane lever i livslånga relationer, de är i regel varandra trogna hela livet.

Vi är övertygade om att med kunskap om och respekt för naturen ska vi kunna lära oss samexistera med både vargen och andra rovdjur. Erfarenheter från flera länder i Europa, med både fler rovdjur och större mänsklig befolkning på betydligt mindre yta, visar att det går.

Anders Munters

är ordförande i Naturskyddsföreningen Dalarna,

Conny Trogen

är ordförande i Dalarnas Ornitologiska Förening

Kit Larsen

representerar Rovdjursföreningen

De tre föreningarna representerar naturvården och har tillsammans en plats i viltförvaltningsdelegationen i Dalarna.