När de här raderna skrivs har miljöfrågorna hittills inte fått det utrymme i valdebatten som skulle behövas. Det känns som att frågor om klimat-, jordbruks-, fiske- och energipolitik håller på att bli en del av det man kallar för allmänningarnas tragedi:

Vem tar ansvar för det som ingen äger? Dessa frågor berör varje levande varelse på vårt klot!

Klimat- och miljöfrågorna är en säkerhetsfråga för hela världen. Men i media ges allt mer plats åt de eventuella brister som kan finnas i forskningen. Då blir det enklare att förtränga de fakta som kommer fram.

Rapporterna om klimatet visar att det verkligen behövs krafttag att gå från ord till handling.

•Mycket stora nederbördsmängder på många platser i världen, Asien, Sydamerika och i delar av Europa, också i vårt land.

•Torka i andra delar med värmeböljor som leder till att stora landområden drabbas av skogsbränder. Jordbruksområden där grödorna helt torkat bort eller kommer att ge mycket dåliga skördar.

Till följd av detta kommer spannmålspriserna att raka i höjden och ge ökade matkostnader. Vi måste odla den jordbruksmark som är tillgänglig på ett hållbart resurssnålt sätt utan miljögifter. Gifter som dödar många av de insekter, bland annat bin som är nödvändiga för att upprätthålla ekosystemtjänsterna som naturen bjuder på.

Hälften av den fisk som konsumeras i världen idag är odlad! (Källa: Paul Greenberg ("Four Fish: The Future of the Last Wild Food"). Greenbergs tes är att människans försök att odla fisk, som inte lämpar sig för odling, är dömda att misslyckas. Exemplen är kända. För att odla ett kilo norsk lax går det åt tre kilo vild fisk till foder. Fisk som måste trålas upp och forslas långa vägar över haven.

I jakten på mera energi har vi fått uppleva en av de värsta katastroferna i mänsklighetens historia i och med utsläppet i Mexikanska golfen och ett jättestort oljeutsläpp i Kinesiska Gula sjön. Bara de här två exemplen visar på nödvändigheten att komma bort från vårt beroende av fossil energi.

På energisidan går den gröna energin starkt framåt. Det är positivt och det finns fortfarande mer att hämta. Vi måste dock bli mycket mer varsamma med hur vi utnyttjar vår natur när det gäller att få fram bioenergi från jord- och skogsbruk. Det måste ske på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras.

Jag konstaterar att det behövs stora och starka insatser här också för att få lokalpolitiker att förstå att den ideella naturvården verkligen är en tillgång att räkna med.

Skall vi lyckas att bromsa upp den negativa utveckling som jag tagit upp, måste vi börja här i Dalarna på lokal nivå.

Älvdalens kommun bjuder in till något som heter: "Hearing avseende hur vi gemensamt kan klara kraven på ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling i fjällområdet".

Bland ett femtiotal inbjudna från myndigheter, företag och organisationer som skall försöka komma överens om att bruka, utveckla, förvalta och bevara dessa områden finns inte landets största ideella naturvårdsorganisation Naturskyddsföreningen med.

Det tolkar jag som att förmodligen är bevarandestatusen som nämns i inbjudan inte något som gäller naturvården och den hållbara utvecklingen.

Ska vi få ett ur alla samhällsperspektiv hållbart samhälle krävs politiker som står upp för redan fattade beslut och inom dessa ramar utvecklar vårt samhälle.

En utbyggnad i Dalarnas fjällvärld är välkommen om den sker på ett, ur alla synpunkter, hållbart sätt.

Hela västra och norra delarna behöver bland annat förbättrade kommunikationer. Med det menar jag att en sådan utveckling också skall gynna den bofasta befolkningen och inte bara de numera så kallade destinationerna (Sälen, Idre). En eventuell flygplats i fjällområdet måste ha lägre prioritet än bra kollektivtrafik som alla fast boende kan nyttja.

När vi skall rösta till riksdag, landsting och kommun finns det många olika saker att lägga i vågskålen innan man beslutar var man lägger sin röst.

Anders Munters

Ordförande Naturskyddsföreningen Dalarna