Vinterfåglar inpå knuten är ett årligt arrangemang som anordnas av Sveriges ornitologiska förening.

Årets upplaga var den sjunde i ordningen och pågick från gryningen i fredags till skymningen på måndagen.

Alla som kände sig manade hade då möjligheten att räkna fåglar vid sina fågelbord, och artvis rapportera in resultatet till den ornitologiska föreningen.

Syftet med Vinterfåglar inpå knuten är att öka intresset för fågellivet och i förlängningen intresset för fågelskötsel.

– Jag är lite överrumplad av resultatet, säger Kent Leonardsson när NLT når honom på telefon på måndagseftermiddagen.

Då hade totalt 34 rapportörer från Smedjebacken skickat in sina resultat, en siffra som när resultaten sammanställs under tisdagen väntas bli ännu högre.

– Det är lite lustigt. Vi har tyvärr inte så många medlemmar i Dalarnas ornitologiska förening, men det är positivt och naturligtvis väldigt roligt att vi har så många rapportörer från Smedjebacken.

I förhållande till befolkningen så var Smedjebacken på måndagseftermiddagen den dalakommun som var bäst på att rapportera in resultat.

Samma slutsats kom Staffan Müller från Insjön, nationell samordnare för Vinterfåglar inpå knuten, fram till i P4:s Gomorron Dalarna.

– Tidigare har jag skrutit med att Leksand varit bäst. Men i år verkar Smedjebacken vara allra bäst, klargjorde han.

Kent Leonardsson har svårt att förklara varför så många har avlagt rapporter från Smedjebacken just i år, men menar att intresset för att mata fåglar är på uppgång.

– Jag tror att det är fler och fler som matar sina fåglar. Det har kommit en del böcker om hur man ska mata och vilken föda man ska använda. Jag kan tänka mig att det har nått fram till folk.

Vad ska man mata fåglarna med?

– Man ska ge dem en blandning av frön så man tillgodoser alla arter – gärna vildfågelblandning. Köper man den inte färdig kan man göra sin egen blandning. Sedan kan man gärna komplettera med fläsksvålar.

Är det viktigt att mata fåglarna?

– I allra högsta grad. Fler och fler arter påverkas av hur vi människor beter oss. Till exempel har gråsparven minskat med förfärligt många procent – närmare 60 tror jag. Det beror bland annat på förändringar i jordbruket. Den spillsäda som exempelvis gråsparvarna behöver finns inte längre.

– Förändringar i skogsbruket påverkar också. Förändras biotopen så förändras fåglarnas föda. Därför behöver vi stötta för att hålla populationerna vid liv.

Vilka arter har du själv sett mest av under Vinterfåglar inpå knuten?

– Mest vid ett och samma ställe var gråsiska. Då kom det en flock på 30 stycken. Tvåa är gulsparv och trea talgoxe eller pilfink.