Riksdagspolitiker besökte lantbruk
Svensk mjölk tycks snart bli en bristvara.
Bönderna får för lite betalt.
Investeringsstödet har halverats.
Ett växande problem är också vägarna på landsbygden, som inte håller för de tunga maskinerna.
– Långsiktigt kommer det här inte att funka, säger mjölkbonden Michael Arvidsson.
Relaterat
Alliansens riksdagsledamöter från Dalarna ägnade måndagen till att göra studiebesök i Säter och Hedemora. Efter samling vid macken i Stora Skedvi, åkte politiker, representanter från LRF och Arlas kretsråd tillsammans med media i karavan till Lövängets gård för dagens första visit.
– Vi försöker åka iväg så här, ett par tre gånger om året. Det är bra för sammanhållningen, säger Ulf Berg (M) som kommit för att titta på mjölkproduktionen hemma hos Michael och Helena Arvidsson.
I samband med Milkos fall har mjölkböndernas tillvaro blivit tuffare. När Lövängets gård gick med i Arla i november, höjdes i alla fall ersättningen för mjölken med 43 öre per kilo.
– Vi levererar 100-110 ton mjölk varje månad, så det blir ju 40 000-50 000 kronor mer i månaden, berättar Michael Arvidsson.
Men det är ändå svårt att få verksamheten att gå ihop. Arbete finns hur mycket som helst, men mycket får vänta när lönsamheten är låg, intygar Christer Sandberg och Kajsa Peterson som också är mjölkbönder.
– I dag finns det 110 mjölkproducenter kvar i länet. När jag började på 80-talet var det 1 300-1 400, berättar LRF:s representant Ulric Isacson.
Politikerna vill veta om framtidstron för Grådö mejeri i Hedemora. Den tycks inte finnas. Mejeriet skulle behöva 40 miljoner kilo mjölk på ett år. Frågan är vem som ska leverera den.
– I Dalarna produceras 50 miljoner kilo, det innebär att i stort sett alla måste med. Men flera är uppbundna i kontrakt med Arla, säger Ulric Isacson.
Dessutom krävs investeringar i mejeriet. De nyaste maskinerna har redan sålts ut.
– Ingen här är väl någon anhängare av Arla, men nu är vi med och får försöka göra det bästa av det, säger Christer Sandberg.
Kenneth Johansson (C) berättar om regeringens satsningar på att bland annat sänka kontrollavgifter för småskaliga slakterier och att bygga ut bredband.
Men samtidigt minskas bidraget till böndernas forskningsstiftelse, vilket Ulric Isacson tycker är bedrövligt. Han får medhåll av Kajsa Peterson.
Kenneth Johansson vill ändå veta om regeringens åtgärder är riktade på rätt sätt.
– De sänkta avgifterna ja, det gynnar de småskaliga slakterierna, säger Christer Sandberg.
Det talas en del om köttkvalitet runt bordet. Det finaste köttet kommer aldrig ut i handeln, utan köps upp av restauranger.
För att få ett mört kött behöver det få hänga mer än en vecka.
– Jag tror det går för fort, det är sådan fart i slakterierna, berättar Christer Sandberg.
Men i Sverige råder snarast en lågpriskultur när det gäller mat. Konsumenterna väljer det som är billigt före hög kvalitet.
– Vi går mot en tid då måste börja satsa på arbetsmarknadsåtgärder tyvärr. Vad skulle krävas för att ni skulle ta in någon extra? undrar Kenneth Johansson sedan.
Christer Sandberg föreslår sänkta arbetsgivaravgifter, även då man anställer någon som är över 25 år. Ett lärlingssystem är en annan idé. De som kommer direkt från lantbruksskolorna har oftast för dålig kompetens, det behövs mer praktik.
Ulric Isacson säger att investeringsstödet till bönderna är viktigt. Nu är pengarna slut för Dalarnas del, fram till 2014. Det betyder att det trots allt har investerats en hel del.
Men stödet har också sänkts från maximala 2,2 miljoner kronor till bara en miljon.
– Ni har visat framtidstro och vi tar med oss era synpunkter. Vi har fått mycket att ta med oss förutom den kunskap vi har fått, säger Kenneth Johansson innan alliansgruppen ska iväg till nästa anhalt som är gruvan i Garpenberg.
På eftermiddagen avslutas den lilla turnén med ett besök på den privata vårdcentralen i Hedemora.






































Senaste kommentarerna:
Skrivet 24 jan 2012 16:26 Jägare (Ej registrerad)
Ja hur skall sveriges bönder klara sig när hela landet snart kryllar av varg. Kostar dem mycket pengar och arbete i onödan. Så skrev jag nyss men det togs bort. Undrar om "Marcus" jobbar i censuren idag.
Skrivet 24 jan 2012 13:32 Birgitta Pettersson (Ej registrerad)
Jag kan inte låta bli att undra över ett fenomen i dagens samhälle. Det pratas så mycket om att vara klimatsmart och miljömedveten och det innehåller bl.a. att vi skall handla närproducerat. Vi skall handla svenskt kött och och svensk mat. Och så tvingas bönder att lägga ner. Var någonstans skall vi till slut handla närodlat och närproducerat? Eller svenskt?
Det finns all anledning att bevara det småskaliga svenska jordbruket. För, tror i alla fall jag, det är mer miljövänligt än det storskaliga. Stora djurbesättningar tex. är inte bra vare sig för miljön eller djuren. Stora grönsaksodlingar kräver mer konstgödning och kemiskt ogräsbekämning.
Skrivet 24 jan 2012 12:03 bonden (Ej registrerad)
1.ta bort alla mellan händer ,2 folk måste förstå att vi bönder inte kan jobba gratis kräv mera när odlat ,3 det är massor med jord bruk som läggar ner varje år tänk om vi måste stänga våra gränser då tar maten slut i affärerna på 3 dagar vad ska den bekväma svensken äta då ?,,vi behöver mera småskaliga jordbruk + att vi måste bevara kunskapen om vårat jordbruk det finns snart inga som sköter om våra landskap .,,,alla kan inte bara jaga i affärerna det är en farlig utveckling vi kan helt enkelt inte stå på egna ben. ,,,,i dag finns kunskapen men inte viljan ,,,imorgon finns viljan men ej kunskapen