Projektet finansieras med 560 000 kronor, varav 200 000 kronor från Leader Nedre Dalälven och 360 000 kronor från länsstyrelsens landsbygdsprogram, och pågår fram till maj 2011.

Inom Säters kommun, främst Stora Skedvi och Gustafs, finns Dalarnas kreaturstätaste område och därmed förutsättningar för att kunna utvinna biogas ur gödsel.

Förhoppningarna är att det vid projekttidens utgång finns ett lönsamt koncept, intresserade lantbrukare beredda att bilda bolag, en inringad marknad och underlag för byggnation.

Projektledaren Håkan Axelsson har tidigare arbetat med ett biogasprojekt i Robertsfors kommun i Västerbotten som gällde en samrötningsanläggning för flytgödsel och vallgröda för produktion av fordonsgas. Men här visade sig produktionskostnaden blir för hög och anläggningen blev aldrig verklighet. Men det var 2006 och sedan dess har bland annat bränslepriset ökat och kommer att öka ytterligare, liksom efterfrågan på biogas.

Vid tisdagskvällens möte redovisades lite olika möjliga affärskoncept, bland annat gårdsbiogas för kraftvärmeproduktion, gårdsbiogas med gasnät för produktion av fordonsgas, samrötningsanläggning för kraftvärmeproduktion och samrötningsanläggning för produktion av fordonsgas.

På plats fanns Jonas Johansson från Götenegårdsgas som projekterar, tillverkar och säljer gårdsbaserade energilösning för biogasframställning med specialitet på mindre anläggningar avsedda att röta gris-och/eller nötgödsel. Han berättade om olika anläggningar.

- Det pratas mycket biogas, men det byggs lite, förklarade han.

Det finns drygt tio gårdsanläggningar i Sverige och när Biogas i Säterbygden den 22-23 februari arrangerar en studieresa till Skaraborg får deltagarna tillfälle att studera ett par olika anläggningar.

Fakta/ Biogas i Säterbygden.

Projektledare: Håkan Axelsson, LRF (Lantbrukarnas riksförbund).

Projekttid: Till och med maj 2011.

Finansiering: 560 000 kronor från EU-medel.

Mål: Att använda gödsel från gårdar inom Säters kommun för biogasproduktion.