Köksbordet i Solberga är täckt med kartor från olika hörn av kontinenten. I december är det dags för den sjunde expeditionen. Totalt pågår expeditionen tio veckor och omfattar 3200 mil. Etapp ett går genom Europa, Egypten, Sudan. Etapp två går genom, Tanzania, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Botswana, Namibia, Sydafrika. Etapp tre fortsätter genom Lesotho, Swaziland, Mozambique.

-Efter tio veckor väljer några att kliva av andra följer med etapp fyra och fem genom Västafrika och hemåt igen. Vi har med oss åtta medresenärer. För att delta skickar man in en intresseanmälan. Det gäller att vara beredd på att hugga i och hjälpa till. Expeditionerna innebär mycket leriga vägar genom djungel och värme.

Inför varje expedition undersöks säkerhetsläget mycket noga då genom personliga kontakter och inte via media.

-Varje expedition innebär också väldigt mycket administration med bland annat visumhandlingar, berättar Ronnie.

Både Lena eller Ronnie tycker att bilden av Afrika media förmedlar är snedvriden

-Det finns ingen stress och det gör att människor har tid för varandra. Det finns glädje och samhörighet, gemenskap en mycket vänligare och generösare attityd. Det är säkrare att röra sig i Afrika än på många andra platser i Världen. Vi känner oss trygga i Afrika och där vågar människor vara sig själva. På många sätt är människor mycket rikare än vi. Vår syn på lycka har förändrats och vi vill upptäcka hur människor i andra delar av välden lever på ett ärligt sätt, säger Lena och Ronnie.

-Jag känner att jag utvecklats som person och hur min syn på livet förändrats. När vi närmar oss Spanien känner man hur trist det är här, säger Ronnie.

Expeditionernas mål är själva resan och de upplevelser som deltagarna stöter på. Ett uppriktigt och ömsesidigt intresse för människor och miljöer präglar Lena och Ronnies önskan att utforska både Afrika och andra kontinenter.

-Vi känner ingen hemlängtan, men det är naturligtvis jobbigt att se fattigdom och svält och möta människor som har det svårt.

De blir i bland skeptiska till hjälporganisationernas sätt att hjälpa.

-Några det mycket bra och andra ställs helt utanför i stället för att fördela hjälpen mer jämlikt.

Expeditionerna går bortom turiststråken och för att komma fram försöker ibland tjänstemän kräva deltagarna på pengar för att de ska få köra vidare.

-Vi betalar aldrig. Det skulle vara att stödja korrumperade poliser. Vi snackar oss genom och förbi dem, säger Ronnie.

De tre fyrhjulsdrivna bilarna som expeditionen består av har taktält, extra kompressor för att kunna reglera lufttrycket i däcken, de kan köras utan batteri och är utrustade med GPS och kommunikationsradio.

På expeditionen måste en mängd olika utrustning finnas med, bland annat extra bränslefilter för att klara den smutsigare diesel som finns i Afrika. Alla fordonen har snorkel för att kunna köra i vatten och korsa floder. Dieseltankarna är extra stora och hjulaxlarna är stela för att klara terrängen.