Sedan sekelskiftet har Rättviks hembygdsförening arbetat aktivt i frågan. Det gräsrotsarbetet ledde fram till att länsstyrelsen beslutade att inleda sitt arbete år 2003.

- Mycket glädjande för Rättvikarna att Blånnesladu blir skyddad. Vi hoppas att det väntade beslutet banar vägen för att alla andra medeltida ängslador i Gärdsjö räddas för framtiden, säger ordförande Sune Garmo.

Byggnadsminnesförklaring är statens starkaste stöd för gamla byggnader och anläggningar. I och med ett beslut tar staten ett ansvar för den aktuella byggnaden för framtiden. I Övre gärdsjö finns totalt 350 gamla hö- och ängslador. De flesta från 1800- och 1900-talet. Ett 20-tal av dem är från medel- och stormaktstiden.

- Vi hoppas att även dessa övriga lador i området får ett kulturskydd. Området är unikt i sitt slag. Det vore hemskt om ladorna, en efter en, på sikt försvann, säger Garmo.

Beståndet inventerades 1996.

- I och med att länsstyrelsen börjat utreda saken är ladorna i praktiken redan skyddade. Ladorna får inte flyttas eller byggas om så länge länsstyrelsen utreder saken. Det är bra. Men för att verkligen rädda dem för framtiden måste de kulturskyddas på något sätt. Det tar dock tid för länsstyrelsen. Vid en byggnadsminnesförklaring måste varje byggnad utredas var för sig, säger Garmo.

Samtidigt i Rättviks kommun pågår ett arbete för att på ett annat sätt försöka skydda hela området, detta genom en förändrad kommunal detaljplan.

- Skydda ladorna. Historien ger oss kunskap om det gamla och hur våra förfäder levde. Utan kunskapen om historien är vi hjälplösa. Utan den vet vi inte varför vi är som vi är i dag, säger Sune Garmo.

Förutom ladorna i Gärdsjö utreder länsstyrelsen även ett skydd för Gotgårdens härbre i Nittsjö från 1339.

Fakta: Gamla lador i Gärdsjö

• I Gärdsjö finns 350 gamla ängslador. Den äldsta är Blånnesladu från 1293-94. Andra objekt är exempelvis en hölada är från 1431-32, Staffasladu från 1512-13, ett dubbelstall från 1543-1544, vapenhuset från 1560-61, eldhuset från 1541-42 och ett härbre från 1544-45.