Arbetsgivareorganisationen för Sveriges kommuner och landsting, SKL, har inga direkta rekommendationer eller regler för kommunala toppolitiker, vars företag gör affärer med egna kommunen. Detta eftersom lagen är tydlig i sig.

- Det som styr är lagstiftningen och exempelvis frågan om jäv. En politiker i en nämnd eller styrelse ska aldrig delta i handläggning eller beslut i ett ärende som berör dem själva, säger jurist Staffan Wikell vid SKL.

Förutom jävslagstiftning finns lagstiftning mot mutor och bestickning.

- Det är alltså inte förbjudet i sig för exempelvis kommunstyrelsens ordförande att låta sitt företag göra affärer med den egna kommunen. Men om politikern deltar aktivt i beslutet om upphandling är det fel, säger han.

Tumregeln är att ju högre post en politiker har, desto större överväganden om jäv måste politikern ta. Försiktighetsprincipen ska tillämpas som innebär att det kan vara bäst att avstå från att delta i hanteringen av ett ärende, "för säkerhets skull".

- Det är alltid större chans eller risk för en politiker på hög nivå att bli exponerad för olika jävssituationer, säger Staffan Wikell.

Dilemmat är inte något större problem för Sveriges kommuner och landsting.

- Just det här är inget stort problem för oss. Politikerna försätter sig sällan i en situation där de kan anklagas för jäv, säger Staffan Wikell.

Fakta: Lagen styr hur politiker med företag ska agera

Lagreglerna om jäv för offentliganställda finns bland annat i 11 § förvaltningslagen och i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.

Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. I första hand gäller reglerna beslutande och föredragande, men även den som medverkat genom att upprätta ett förslag till beslut men sedan inte är med vid den slutliga handläggningen.

När är man jävig?

- om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående,

- när ett ärende överklagats eller av annat skäl ska avgöras i en högre instans och du tidigare deltagit i den slutliga handläggningen i den lägre instansen.

Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är

- vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet,

- ekonomiskt beroende av en part eller intressent,

- engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning.

I myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte "känns bra" och som därför kan ifrågasättas. I denna gråzon av olika förhållanden, bindningar eller intressekonflikter mellan tjänsteman eller förtroendevald och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den karaktären att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening.

I alla sådana fall kan en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det kan vara bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärendet "för säkerhets skull".

KÄLLA : Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting.