Fäboden som det var förr
På torsdagen hölls den årliga fäboddagen i Skräddar-Djurberga. Många besökare hade tagit sig till fäboden för att se hur det var förr i tiden.
Relaterat
Artikelbilder
Anders Jämtpers och P-O Arvidsson hindrar fäboden från att växa igen då de slår det långa gräset för hand med lie.Fotograf: Anna Gustafsson
Ett tiotal spelmän stod för en del av musikunderhållningen på fäboddagen. Besökarna fick även höra smakprov på kulning.Fotograf: Anna Gustafsson
Mitt ute i ingenstans kan man tycka att den ligger, den levande fäboden Skräddar-Djurberga. Men det är också det som är charmen med den, att få komma mitt ut i skogen och se att fäboden faktiskt lever än. Den låter till och med levande när korna vandrar omkring med sina bjällror.
I Skräddar-Djurberga har man bedrivit jordbruk i minst 300 år. Under fäboddagen fick man se prov på hur man arbetade på fäboden förr. Inger Kärnekull Jakobsson var på plats och berättade om hur dagen såg ut för en vallkulla.
– Det har varit jättemycket folk här i dag, berättar hon när tidningen är på besök på fäboden.
Det bjöds även på musikinslag i form av kulning och flera spelmän. Med varsin lie i högsta hugg slet Anders Jämtpers och P-O Arvidsson med att slå ned gräset vid kaffeserveringen. De åker under fem veckor runt till olika ängar i Orsa och slår gräset. Vissa dagar kan de hålla på i tolv timmar innan det är klart.
– Det är lite kämpigt, säger P-O Arvidsson.
Men ska det göras som det gjordes förr så får man ta i lite. För den som vill ta del av livet på fäboden så är den öppen för besök hela sommaren.
