- Det är den rådande osäkerheten om den framtida rovdjurspolitiken, som gör att jag i dagsläget inte kan vara med i ett projekt som ska uppmuntra våra medlemmar att öka antalet betesdjur, säger Martin Moraeus.

Länsstyrelsens naturbetesprojekt syftar till att öka antalet betande djur på naturbetesmarker, samtidigt som arealen för naturbeten ska ökas.

- Ett ökat antal betande djur ska hålla landskapet öppet, men framförallt ge ett bra kött. Det är konstaterat att köttet från djur som går på bete är bättre än annat kött och tanken är att det ska säljas i ett eget koncept kallat Hagmarkskött från Dalarna, säger Martin Moraeus.

Projektet startade för ett par år sedan och har cirka ett år kvar.

- Det har varit lite si och så med intresset att öka antalet betande djur på naturbetesmarker, som till exempel gamla hagmarker.

- Lantbrukarna stöter på vissa problem. Ett är ägarstrukturen i Dalarna som ofta gör att många markägare måste kontaktas innan ett område kan hägnas in. Ett annat är rovdjurspolitiken, säger Martin Moraeus.

I det här sammanhanget ska sägas att Martin Moraeus inte är jägare, utan han agerar helt och hållet för sina medlemmar.

- Det känns helt enkelt inte rätt att bara köra på som om ingenting har hänt, när vi vet vilka problem rovdjur orsakar när djur hålls på bete.

Martin Moreaus menar att det är jätteviktigt att kunna upplysa LRF:s medlemmar om vad det är som gäller inom överskådlig framtid inom rovdjurspolitiken.

- Vi vill naturligtvis veta spelreglerna om man ska göra en satsning på att röja mark för bete. I dagsläget har vi en hyfsad uppfattning om vad alliansen anser, men om det blir en ny regering efter valet, har vi ingen aning om vad som kommer att ske. Vi har inte fått något besked från S-V-MP vad de vill med rovdjurspolitiken. Med den osäkerheten som grund kan jag inte fortsätta att uppmana LRF:s medlemmar att öka antalet djur på naturmetesmarker.

Det som Martin Moraeus efterlyser är ett definitivt beslut hur stor vargstammen ska vara och var de vargar som anses viktiga för den genetiska variationen ska placeras ut. Dessutom vill han ha besked om vad som händer med jakten.

- Det är också oklart vilken möjlighet det kommer att finnas att skydda tamdjur där de inplanterade vargarna kommer att etablera sig.

Licensjakten på varg vilar på en bräcklig grund i EU:s art- och habitatdirektiv. Flera miljöorganisationer, med Naturskyddsföreningen i spetsen, har överklagat licensjakten till EU-domstolen.

- Dalarna hyser både en tät björnstam och en stor del av vargstammen. Framförallt vargen är svår att kombinera med betande djur. Flera av de djurägare som blivit drabbade av rovdjursangrepp vittnar också om att man har haft svårt att få förståelse för den frustration man känner.

- Det osäkra läget och bristen på besked vad gäller rovdjurspolitiken gör att man bör fundera på om det i dagsläget är ansvarsfullt att uppmuntra våra medlemmar att öka antalet betande djur här i Dalarna, avslutar Martin Moraeus.