Ni kommer ihåg söndagens dramatiska upplösning.

Daniel Tynell såg ut att ha greppet om sin fjärde Vasaloppsseger.

Men precis före mållinjen stack Jörgen Brink fram skidspetsen och kunde sensationsvinna.

Centimetrar med enorm betydelse.

- Är det i något lopp som bara ettan räknas så är det i Vasaloppet.

Och med säsongens stora mål precis bakom sig finns det nu tid för eftertanke.

- Klart att jag har funderat. I natt låg jag vaken och ältade upploppet, samtidigt vet jag inte vad jag skulle ha gjort annorlunda.

En känsla av att genomföra det perfekta loppet, utan att ändå få vinna detsamma.

- Jag är fruktansvärt nöjd med att ha prickat in den dagen på hela året då jag presterar på toppen av min förmåga - för andra året i rad. Det är just det jag är så jädra nöjd med.

Men samtidigt:

- Självklart var det snopet att förlora segern, speciellt när jag var så nära.

Tre tävlingar återstår innan 34-åringen från Grycksbo kan ställa in skidorna i garaget för den här säsongen.

Till helgen är det dags för Engadin Skimarathon och helgen efter är det dags Birkerbeinerrennet, den sista tävlingen i långloppsvärldscupen.

- Jag har inget med slutställningen att göra men det är så otroligt roliga tävlingar.

Tynell avslutar sedan säsongen med SM-femmilen i Skellefteå den 28 mars.

Därefter börjar det på ny kula igen. För några tankar på att lägga av, det har inte Daniel Tynell.

- Det blir ett år till, det vet jag redan nu. Jag har aldrig varit bättre och det är så förbaskat roligt. Sedan hänger det fortfarande på min utveckling, att jag kan fortsätta att köra på den nivån som jag gör i dag.

Och att Daniel Tynell fortfarande kan prestera behöver knappast någon tvivla på.

Söndagens andraplats var, trots allt, ett starkt kvitto på att han fortfarande håller högsta klass.