– Jag hade ingen aning om att det bodde så här många i Mora, skämtade Mark Levengood när han tittade ut över publikhavet, som inte ens fick plats inne i stora samlingssalen, utan även satt inne i kapellet och ute i vestibulen.

Allra först på plats var Mirja Lindberg från Garberg i Älvdalen, som satt på första bänkraden ett par timmar innan föreläsningen började.

– Jag har sett honom på tv och tänkte att det skulle vara roligt att träffa honom, så jag gick fram efteråt. Han blev väldigt förvånad när han fick höra att jag kommer från samma trakt i Finland som han, berättar Mirja Lindberg, som kom till Sverige som 11-åring 1947.

Levengood såg till att genast få i gång publikens skrattmuskler genom att berätta historien om kvinnan från Leksand som 102 år gammal bestämde sig för att det fick vara nog med utlandslivet i Amerika och flyttade hem och gifte om sig.

Publiken fick också höra hur det var när "alla i hela Mora" visste om att Mark Levengood var här för att ta körkort och hur nervös han blev när folk kantade gatorna och gjorde tummen upp där han körde omkring.

Hans vasaloppsmödor, "jag blev trettonde från slutet och åkte på 11 timmar och 51 minuter" fick vi också höra om, innan han gick över till att prata vetenskap kontra tro.

– För mig är det inget som krockar med varandra, men man ska inte blanda ihop dem. De lever sina egna liv.

Levengood berättade om sin barndom i Finland med sedvanlig humor, som verkar ha gått i arv.

– Jag vill bli kremerad, sade hans mormor vid ett tillfälle.

– Ta på dig kappan så kör jag fram bilen, svarade hans morfar.

Mark Levengood varvade dråpliga berättelser med allvar.

– En värld för mig utan Gud vore amputerad. För mig är det en viktig del och vetenskapen- hur tvärsäker den än är- har ofta fel.

Levengood växte upp med en kompis som blev vetenskapsman och jobbar i Schweiz idag.

– Jag ringde och frågade honom: finns det någon vetenskaplig forskning som kan bevisa att Gud inte existerat? Nej, svarade han.

– Vetenskap hotar inte tron, men vi kan lära oss att se Gud och världen ur nya vinklar.

Han poängterade vikten av att vara öppen för ny kunskap hela livet.

– På min tid i folkskolan gällde det att kunna rabbla utantill. När jag sen tog studenten på KomVux hade både de 40 ryska städer jag lärt mig och landet i sig bytt namn. Vi måste hela tiden fortsätta söka ny kunskap och utsätta oss för saker.

En timme med Mark Levengood gick alldeles för fort, verkade de flesta i publiken tycka, och att det slutade lite tvärt. De som ville kunde gå fram och prata med föredragshållaren efteråt, men då gick ju den stora publiken miste om frågor och svar. Hade varit bättre om frågorna kunnat ställas offentligt.