Då vi ska träffa Anna Hed föreslår hon Änglagården, församlingshemmet i Våmhus som hon var med och jobbade för och som ligger henne varmt om hjärtat. Hennes politiska karriär började i Våmhus församling i slutet på 1990-talet. Våmhusprofilen Erik Svensson tyckte att hon som var ung skulle engagera sig i kyrkopolitiken.

– Kyrkan har en naturlig plats i mitt liv, säger Anna och förklarar att kyrkan med all sin verksamhet är en del av vardagslivet för många i Våmhus.

– För de flesta handlar det mer om en mötesplats och gemenskap än om djup religiös tro.

Anna förklarar att hon har sin tro, men hon är inte så djupt religiös att hon måste gå till kyrkan för att tro.

– Jag kan också tro då jag sitter nere vid vattnet i Bösjön och förundras.

Familjen håller på och sätter upp en stuga vid Bösjön. Dit åker de och kopplar av. Där kan de fiska och plocka bär och spela spel tillsammans.

Mobiltäckning är dålig så det blir en oas för avkoppling.

Anna suktade aldrig efter att bli kommunalråd men hon är hedrad över att partikamraterna tror på henne. Själv tänkte hon att hon nog inte var något kommunalråd och då kändes det lite skrämmande. Nu har hon förlikat sig med tanken och tänker att hon ska göra det på sitt sätt.

– Jag tror inte att jag behöver profilera mig så mycket, jag är den jag är. Anna säger att hon inte har något behov av att stå i rampljuset.

– Jag älskar att samarbeta och få andra att växa.

Anna tar med sig erfarenheten som lärare men också som ordförande i grundskolenämnden.

– Jag är en trygg ledare och bra på att lyssna. Hela min grundfilosofi bygger på tillit och förtroende. Goda relationer mellan politiker och tjänstemän är A och O för att nå resultat. Det verkar som att det fungerat så på skolförvaltningen. De som jobbar på skolkontoret kom och gratulerade Anna med blommor.

– Då blev jag riktigt rörd.

Anna funderar på om hon har några andra talanger än förmågan att få människor med sig.

– Jag vet inte om det är en talang men jag är förbaskat envis.

Att Anna skulle engagera sig för centern var naturligt. Mormor, mamma och svärmor var engagerade centerkvinnor, men Anna har inte tänkt på sig själv som centerkvinna.

– Jag tycker att jag ska ta min plats i partiet som människa, inte som kvinna.

Anna berättar att mormodern Svea Norström betytt oerhört mycket för henne. Mormodern som kunde glädja sig åt små saker satte guldkant på vardagen. Själv konstaterar Anna att hon är jättedålig på att se de små guldkornen i det vardagliga livet.

Mormoderna var envis och satte upp milstolpar för sitt liv.

– Hon sa att hon skulle bli 100 år och att hon ville dö hemma.

Så blev det också. I december fyllde Svea Norström 100 år. Den 6 februari gick hon bort, lugnt och stilla, i hemmet med de nära och kära.

– Jag gråter efter mormor, hon är fortfarande viktig för mig.

Närmast ser Anna fram emot en resa till Kina den 10-28 september.

– Det ska bli oerhört spännande och lärorikt att se hur de arbetar i en annan kultur.

– Då jag kommer hem från Kina börjar det politiska arbetet på allvar.