Löfte blir bok om dräkt
Lill-Anna Bälter från Utanmyra var under sitt liv en eldsjäl vad gäller att sprida kunskap om hantverk och traditioner, inte minst om folkdräkten från Sollerön. Innan hon gick bort påbörjade hon en bok om dräkten, ett arbete som hennes dotter och dotterdotter nu fortsätter.
Relaterat
BILDSPEL: Löfte blir bok om dräkt
Fakta
"Soldstärtjäls" - Solleröstärkelse
Att sköta om sin dräkt är viktigt för att den ska hålla länge. Till exempel ska dräktens halskläde doppas i stärkelsebad innan det stryks. Detta är receptet Lill-Anna Bälters använde.
Ingredienser:
1 liter vatten
1 msk potatismjöl
1 tsk salt
Gör så här:
Koka upp blandningen och låt den bli ljummen.
Doppa ner och dränk in plagget som skall stärkas.
Krama ur det och linda in i det i en tygduk.
Plagget strykes torrt då det är lagom fuktigt.
2005 påbörjade Lill-Anna Bälter och hennes dotter Mejt Rittedal, med ekonomiskt stöd av Sollerö Hemslöjdsförening, en bok om folkdräkten på Sollerön. Redan under 70-talet skrev Lill-Anna boken "Sollerösöm och Dalsöm - sömmar från Dalarna" i vilken hon beskrev sömmarna samt hur man syr vissa av dräktens delar. I den nya boken tänkte hon berätta hur man syr hela dräkten samt ha med mönster så att den som vill kan sy sig en dräkt.
2009 gick Lill-Anna Bälter bort. Hon blev 92,5 år och sydde in i det sista. Hon skrev ett provkapitel till den nya boken men hann aldrig färdigt med den. Ett arbete som hennes dotter Mejt Rittedal och dotterdotter Susanne Rittedal Söderblom nu avslutar.
– Innan hon gick bort sa hon "det ska blir en bok om hela dräkten". "Okej, det ska det bli", sa jag. Det är en hel del jobb men jag har ju lovat henne. Det handlar om att bevara kunskap om dräktens historia och om hur man syr den, säger Mejt Rittedal som är bokens författare.
Och arbete att stå i, det har hon. Boken som nu är under produktion kommer att innehålla precis det som Lill-Anna Bälter önskade, och lite till. Utöver att Mejt skriver texter och ritar mönster har hon också sytt upp dräkten från Sollerön för män, kvinnor och barn i sommar- och vinterutförande för att kunna ta bilder till boken.
Ytterligare en aspekt som boken kommer att lyfta fram är hur dräkterna i Sollerön, Mora, Våmhus och Venjan skiljer sig till utseende och sättet man använder dem på. För en dräkt är ju faktiskt till för att bäras, något som både Mejt och Susanne gärna gör.
– Jag spelar dragspel i ett band och brukar ha sommardräkten när vi uppträder. Sedan har vi burit våra dräkter på bröllop, till begravning, på kalas och så klart under midsommarfiranden. En dräkt ska användas och inte bara förvaras, säger Mejt Rittedal.
De dagar under året som dräkten inte passar att bära är det dock viktigt att förvara den väl. Annars är risken att malen tar den, menar Mejt. I boken kommer ett kapitel att handla om just skötselråd.
– Till exempel ska dräkten alltid hänga när den förvaras. Och yllekjolen tål inte vatten för den är plisserad, blir den blöt försvinner vecken, berättar hon.
Snart är boken färdig och Susanne, som är projektledare för arbetet med boken, letar finansiärer som kan bekosta att trycka den.
– Vi hoppas att någon intresserar sig för boken och ser värdet av att hela dräkten beskrivs, så att kunskaperna om dräkten samt traditionen att sy och bära den lever vidare, säger Susanne Rittedal Söderblom.
