Med anledning av att Mora lasarett jubilerar gör tidningen under året besök på olika verksamheter inom lasarettets väggar. I dag är temat kirurgkliniken där Asbjörn Österberg är överläkare och verksamhetschef.

Han konstaterar att utvecklingen på lasarettet under 100 år skett i etapper.

– Det dröjde ända till 1958 innan Mora lasarett blev ett delat sjukhus i och med att medicinkliniken öppnade.

Lasarettet fick en lasarettsläkare även för medicinkliniken.

Verksamhetschefen tar fram flera siffror som jämför utvecklingen mellan dåtid och nutid. Förutom den enda läkaren på det odelade lasarettet fanns en operationssköterska med 600 kronor i årsinkomst samt två avdelningssköterskor.

Medelvårdstiden för en patient var 24 dygn. I dag är den som jämförelse fyra dagar för inneliggande kirurgpatienter.

– I glesbygdslän var det praxis med odelade lasarett vid 1900-talets början. Delade odelade lasarett vid 1900-talets början. Delade lasarett med flera olika kliniker som till exempel Serafimerlasarettet i Stockholm, fanns i större städer.

Enligt Asbjörn Österberg var kirurgins modernisering mycket beroende på narkosens utveckling.

– Fram till mitten av 1800-talet var opium, morfin och alkohol vanlig bedövningsmedel. Kirurgin på den tiden kunde nästan betraktas som en slags tortyr. Problemen att åtgärda var främst smärta, blödning och infektion.

Antibiotikan blev en lösning för att minimera infektioner. Under 1800-taltes senare hälft sköt kirurgin fart genom introduktionen av förbättrade narkosmedel som eter och kloroform.

Fram till 1940 -talet fick kirurgläkaren själv ansvara för narkosen, Inte sällan den yngsta underläkaren eller vaktmästaren droppa eter på patientens narkosmask för att hålla narkosen i gång.

1940 fick Sverige sin första renodlade narkosläkare. Dessutom öppnades intensivvårdavdelningar. Dödligheten vid större bukoperationer var fram till 1940-talet 20 procent. Den siffran sjönk drastiskt med förbättrad narkos och intensivvård.

Fram till slutet av 1980-talet genomfördes operationer med öppen teknik och brukandet av skalpell.

Nästa steg i utvecklingen var introduktionen av så kallad titthålskirurgi där ingreppet i kroppen sker genom små hål, där instrument och kamera hjälper kirurgen att utföra operationen.

– Komplikationerna har minskat, spåren efter ingreppen har blivit kosmetiskt bättre då patienten slipper stora ärr. Sjukskrivningstiderna har förkortats med samhällsekonomiska vinster som följd.

Enligt Asbjörn Österberg finns en lång tradition av forskning och andra kvalitetsprojekt på kirurgkliniken i Mora. Operationer registreras och även andra åtgärder, sedan kan resultaten analyseras och följas.

– Ambitionen är att förbättra sig hela tiden så att kirurgin i Mora kan behålla en konkurrenskraftig nivå i jämförelse med större sjukhus.

Ett gott samarbete med kirurgkliniken i Falun har också lett till att uppdelning av olika diagnosgrupper mellan sjukhusen för att få volym på den kirurgi som utförs och därmed ger bättre resultat. Produktionsplanering har införts för att säkrare klara vårdgarantin.

– Vi gör inte all kirurgi i Mora, men det vi gör ska hålla hög kvalitet.

– Vårdgarantin kräver en effektiv operationsplanering för a får ner väntetider och köer till operation. Vi har en operationskoordinator på heltid, som planerar in samtliga operationer i samråd med kirurgerna. Dessutom medför det utökade samarbetet med Faluns kirurgklinik att vi kan erbjuda Dalarnas befolkning gemensamma väntelistor för de flesta diagnoser som kräver operation.

Asbjörn Österberg påpekar också att i utvecklingen av kirurgin har det kommit influenser från andra yrkesområden, exempelvis flygindustrin.

– Precis som en pilot går igenom alla moment före start på en checklista, samlas numer berörd personal inför en operation på salen och gör en så kallad time-out. Alla i operationslaget presenterar sig, patientens namn kontrolleras och förberedelser samt vilket ingrepp som är planerat kontrolleras. Det är en förbättringsåtgård av patientsäkerheten.

Exempel på förbättringar i utbildningen av yngre kirurger är att man får träna titthålskirurgi i en virtuell simulatormiljö, för att få ett så kallat körkort. En annan möjlighet idag är e-learning via internet, där kirurgen kan använda flera virtuella universitet, genom att på sin dator se olika videofilmer eller gå igenom anatomi inför en operation.

En annan utveckling där datorer och IT-teknik revolutionerat den organisatoriska delen är sjukjournalen. 1912 skrevs patienterna in för hand i en stor typ av handbok. Därefter kom en period där alla noteringar på papper skedde via skrivmaskin. Den kunde bli en stor papperslunta att samla för varje patient med. Nu finns alla fakta om en patient samlat på data och på nolltid kan alla uppgifter tas fram på skärmen.

Asbjörn Österberg konstaterar att även i det fallet finns en ökad patientsäkerhet då dokumentationen kan läsas tydligt. Under perioden med handskriven journal kunde det vara lätt att feltolka en handstil. Den risken är numera liten.