Deras recept när de möter allmänheten är att ta ett annorlunda grepp på den prispressade maten som fyller mathyllorna med överflöd i våra affärer.

– I princip går att köpa allt precis året om. Oberoende av årstid dignar exempelvis grönsaker alltid lika färska framför konsumentens ögon, konstaterade Malin och Daniel.

På ett pedagogiskt sätt ställde de frågor till publiken. Om hur dansk fläskfilé kan vara tre gånger billigare än den svenska motsvarigheten. De undrade även varför den holländska paprikan kan vara fräsch som en glasyta året runt eller hur importerad lågbudgetfisk får namnet sjötunga till sensationellt billigt pris på en restaurang i Sverige.

För att få svar på dessa och andra liknande frågor har de rest runt i världen för att med egna ögon se hur matvaror produceras. De har besökt anläggningar och gjort intervjuar. Deras slit belönades nyligen med Stora Journalistpriset.

Men besöket i Mora bevisade att deras nyfikenhet inte är mättad utan de vill att frågorna ska fortsätta att diskuteras. Några råd de gav var äta mat efter den årstid som råder och att även var noga med varans ursprung. Den överkonsumtion och överproduktion som råder går inte att bevara i framtiden.

Under föredraget i Mora tog de besökarna till svinfarmer i Danmark. De visade hur övergödda grisar nästan kliver på varandra i slitna anläggningar medan suggor både står och sedan föder kultingar i burar.

– Suggorna blir så stora att benen nästan inte kan bära dem. För att klara pressade priser krävs en storproduktion av griskött.

Näste exempel var kalkoner som trängs på stora anläggningar i Sverige. För att få en kraftig och ett snabbt växande bröstparti vilket ska resultera bröstfiler får de djurföda som driver på den växande kroppen.

En ingrediens i den djurfödan är sojaväxter odlas i Brasilien i gränstrakterna till Paraguay.

– Vi besökte odlingar stora som elva fotbollsplaner där växterna skördades av flera jättelika maskiner.

För att hålla växtligheten i oskadligt trim används giftiga medel mot skadeinsekter. Malin och Daniel hade intervjuat en anställd som blivit förgiftad och fått skador för livet.

Ett annat exempel som författarna till Matens Pris tog upp var den vita matfisken pangasius. Den har lanserats som ett alternativ till den utrotningshotade torsken. Den kräver stora mängder antibiotika som döljs före export.

Fisken, som även kallas vietnamesisk hajmal, har snabbt blivit populär i svenska matbutiker, storkök och på restauranger. Produktionen sker huvudsakligen i Vietman där fiskarna odlas i trånga dammar och orsakar stora miljöutsläpp i Mekongfloden i Vietnam.

Malin och Daniel konstaterar att de pressade priserna leder till att vi konsumerar mera mat nu än tidigare.

Köttkonsumtionen har från 1950 till i dag ökat från 50 kg per person och år, till hela 83 kg, och vi fullkomligt frossar i läsk och choklad. På tjugo år har svensken ökat sin läskkonsumtion med över 200 procent.