- Som det ser ut nu finns det inga pengar, säger Magnus Andersson, rektor på Noretskolan.

Inte heller får han hjälp av ledsagare så han kan träffa kompisar och delta i olika aktiviteter.

- Det är häpnadsväckande, utbrister Veronika Hedemark, som nu ska hjälpa Rasmus att få sin rätt.

Rasmus är född med ryggmärgsbråck och sitter i rullstol. Han klarar mycket själv, men viss hjälp behöver han.

- Den grabb han haft som assistent i skolan senaste tiden har varit jättebra och har hjälpt Rasmus komma ikapp i skolan igen efter en tid utan assistent. När han inte hade assistent har det inte fungerat så bra, säger Rasmus mamma Tina Eldblad.

När det stod klart att han inte skulle få behålla sin assistent nästa läsår, undrade förstås både mamma Tina och Rasmus varför.

- Jag är övertygad om att Rasmus har behov av en assistent. Jag är beredd att kämpa för att han ska få det, men det finns inga pengar, säger rektor Magnus Andersson.

- Att säga att det inte finns några pengar är inget skäl, men det är åtminstone ärligt, säger Henrik Petrén, förbundsjurist på RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och Ungdomar).

- Skolan skall pröva om Rasmus har behov av assistent eller inte. Ekonomin spelar faktiskt ingen roll i sammanhanget.

Rasmus är tonåring och vill förstås ut och träffa kompisar och delta i olika aktiviteter. För att klara detta behöver han en ledsagare.

- Idag betalar jag en ledsagare ur egen ficka ett par, tre gånger i veckan så att Rasmus kan delta i olika aktiviteter, säger Tina Eldblad.

Kommunen har två gånger sagt nej till att ge Rasmus en ledsagare enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Man har inte ansett att Rasmus har tillräckliga skäl för att få ledsagare.

Landstingets habilitering anser att Rasmus är i behov av både assistent i skolan och ledsagare på fritiden.

Kommunens socialförvaltning får inte diskutera enskilda fall. Men tidningen frågade principiellt hur tungt habiliteringens utlåtande väger, men fick bara ett mycket allmänt hållet svar om att habiliteringens synpunkter vägs in.

- Det är klart att Rasmus inte vill ha mamma med på fritiden och som tonåring vill han ju vara med kompisar, säger mamma Tina.

Veronika Hedenmark från Falun, grundare till VH assistans, som arbetar för barn, ungdom och vuxna med funktionshinder och som har stor erfarenhet av att tampas med myndigheterna inom områden är inte nådig i sin kritik över hur Rasmus har behandlats.

- Tyvärr är det inte första gången sådant här händer. Det är djupt beklagligt att man inte tar lagstiftningen på större allvar, säger hon och fortsätter.

- Avsikten med lagstiftningen är att barn och ungdomarna ska kunna få en så optimal utveckling som möjligt och att stärka deras självkänsla.

Fakta: LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Det finns tre så kallade personkretsar beroende på typ av funktionshinder.

Rasmus tillhör personkrets 3, som omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldranden.

Funktionshindret ska vara så stora att det ger svårigheter i den dagliga livsföringen.

Personer som detta stämmer in på kan få assistans endera genom kommunen eller få ekonomiskt stöd för att själv vara arbetsgivare åt en assistent.

För den som behöver stöd mindre än 20 timmar i veckan har kommunen det fulla ekonomiska ansvaret, om behovet är större än har den funktionshindrade rätt till assistansersättning.

Ledsagarservicens syfte är att bryta isolering, underlätta kontakta med andra och kunna delta i samhällslivet.

Servicen ska vara individuellt utformad