I båda föreställningarna är det huvudsakligen lokala aktörer som medverkar i rollerna.

För fjärde året ges ''Sagan om mjölnaren Mats'' med tre föreställningar fredag, lördag och söndag. Spelplatsen är vid Hallsjökvarn i Mobyn, strax norr om Malung.

Spelet är skrivet och uppsatt av Yvonne Isaksson, Malungsfors. Hon har gjort det som en hyllning till sin farbror, riksspelmannen och musikprofilen Wille Toors. Han hade just Hallsjökvarnen med dess mystik och oknytt som en av sina favoritplatser.

Handlingen i sagan utspelar sig i mitten av 1800-talet och den kretsar kring mjölnaren Mats och hittebarnet Jon. Sagan får ett lyckligt slut och sensmoralen är att lycka kan man inte köpa för pengar.

I spelet medverkar cirka 25 personer, både barn och vuxna i roller som människor, tomtar, troll och älvor. Därtill Malungs spelmanslag, som svarar för musiken.

Den lilla gränsbyn Stöa ligger strax norr om Sälenfjällen, på den norska sidan av riksgränsen. Där ges "Kanalen", ett spel om den märkliga Stöa kanal, framfört av amatörer från bygden.

Kanalspelet är en historia om bygget av Stöa kanal och folklivet kring kanalen. Här finns ingredienser av slit, romantik och vardagsliv. Kvinnor och män som möttes varje sommar när timmer skulle fram genom den unika flottningsanläggningen, som Stöa kanal var.

Stöa kanal byggdes i mitten av 1800-talet med svensk ingenjörskonst. Det var svenskar och norrmän som med gemensamma krafter, träspadar och skottkärror, grävde en sex kilometer lång kanal genom skogen.

Syftet med kanalen var att kunna forsla timmer från de stora skogarna kring Ljördalen, över från Ljörälven/Västerdalälven till Trysilälven/Klarälven och sågverken neröver Värmland.

Flottningen i kanalen pågick fram till början av 1900-talet. På 1990-talet gjordes en kulturell restaurering av Stöa kanal.

Kanalspelet ges i fyra föreställningar, fredag-söndag. Det är sjunde gången som spelet uppförs.