– Vädret just nu är trevligt. Ja, alldeles fantastiskt, säger Ruben Einarsson och syftar på det mjuka duggregn som dragit in över Malung.

Det är lätt att förstå Ruben Einarssons entusiasm. Han är nämligen ägare till Sveriges enda paraplyfabrik. Dalarnas Paraplyfabrik startades 1928 av Rubens farfar, Mångs Einar Jonsson. Paraplyproduktionen började 1928 hemma i köket i Malung. Sedan dess har den expanderat undan för undan.

– Som mest var vi 49 anställda, det var 1965. Produktionen låg då på 1000 paraplyer om dagen, berättar Ruben Einarsson.

I och med alltmer import från Taiwan och Korea dök lönsamheten i slutet av 70-talet. Många svenska produktioner fick slå igen, men Paraplyfabriken överlevde. Det var för att de började importera paraplyer tidigt, menar Einarsson. Och för att de är ett familjeföretag. Familjeföretagen har en styrka i och med att om det skulle knipa ekonomiskt kan man alltid dela upp kostnaden på flera personer. Ändå vill han inte att sonen ska ta över. Det är för hårt.

– Om man är egenföretagare får man jobba dygnet runt. Jag har haft en veckas ledighet på 25 år. Det är alldeles för stressigt att ta semester, säger han.

På 70-talet fanns det ungefär tolv paraplyfabriker i Sverige. I dag gissar Ruben att det finns lika många i hela Europa. Men när det regnar går glassförsäljningen ofelbart ner och paraplyförsäljningen upp.

I dag har fabriken sju anställda och omsättningen utgörs till 50 procent av egentillverkade produkter. Det kan vara alltifrån specialprodukter i form av tidsenliga 1800-talsparaplyer till teatrar, fotoparaplyer och parasoller med reklamtryck. Just nu håller de på att marknadsföra arbetsparasoll som snabbt och enkelt ska göra att folk ska kunna arbeta utomhus i snö, regn och sol.

– I dag är vi mer distributörer än egentillverkande, men arbetsparasollen kan vi marknadsföra oss med.

Inne i fabrikslokalen ligger tusentals paraplyer, käppskaft och färgprover. Vid fönstren står stora bord med mallar och symaskiner. Här ska det klippas, sys, tränsas, nabbas, nästas och sedan är det pådragning. De senaste trettio åren har kvaliteten på paraplyer sjunkit, säger Ruben Einarsson. Nu förtiden vill folk ha viktlösa och billiga paraplyer, men ett paraply ska ha lite tyngd. Ett bra paraply är ett långt paraply. Det är starkast.

– Och så ska det användas som en accessoar. Det är så mycket mer än bara skydd mot regnet. I Italien har man ofta sju paraplyer, ett för varje tillfälle. I Sverige tänker man inte så. Här har folk ibland svart paraply till den lila balklänningen och ett oranget till begravningen.

Att äga en paraplyfabrik handlar också om att vara konstnär och produktutvecklare.

– Köp och sälj kan alla, men jag får ställa frågan - hur kan jag lösa folks problem? Ofta hör uppfinnare av sig till mig med en idé. Det kan vara idéer om hattar, dubbelparaplyer eller någon finess där olika delar av det vi håller på med kommer in.

Den märkligaste beställningen Ruben fått är till en teaterföreställning där två dvärgar skulle stå med varsitt ljus på huvudet med paraply över. Det blev djupt kupade paraplyer med höga skaft.

– Eller fotografen som skulle sitta mellan skidspåren på Vasaloppet. Det blev ett 50 centimeter brett paraply.

Väderleksrapporten bryr han sig inte om, kunderna berättar vilket väder det blir. Hemma har han inga paraplyer.

– Om det blir regn kan jag ju låna ett på jobbet, säger han.