– Det här är verkligen semester, så fantastiskt avkopplande, inspirerande, och med trevligt sällskap, sa Åsa Andersson, Borlänge, som var en av deltagarna på sticklägret.

Hon höll just på med att sticka på en vepa, som alla lägerdeltagarna skulle göra en bit på och lämna kvar i vildmarksbyn som ett minne av årets stickkurs.

– Men jag har tre egna stickämnen på gång också. Det brukar vara lagom att ha tre till fem stickningar på gång samtidigt. Då kan man byta emellanåt och det blir litet omväxling i stickandet, förklarade Åsa.

Hela gänget satt ute i grönskan och stickade. Tidigare på dagen hade de haft kurs i garnfärgning under ledning av Catarina Jonsson, som är expert inom det gebitet. Man lärde sig att färga mohair och gotlandsull i regnbågens alla färger,

Annars är sticklägret väldigt fritt. Man har inget direkt schema och hjälps åt mycket med olika sticktekniska frågor. De lär ut och lär av varandra, och delar gärna med sig av sina egna erfarenheter. Men det är minst lika viktigt att koppla av och passa på att njuta av utsikten och augustisolen.

Sticklägret i Fattigskogen hölls i år för andra gången. Premiären förra sommaren var en riktig succé med 30-talet deltagare.

I år blev det 17 deltagare. Idel kvinnor som kom från Örnsköldsvik i norr till Malmö i söder, från 20-årsåldern upp till 60+. Deras enda gemensamma nämnare - ett gediget intresse för stickning och att utveckla sitt kunnande. Riktiga sticknördar, kallar de sig själva.

– Intresset har varit stort i år också, men av olika anledningar var jag litet för sent ute i år och därför blev det färre deltagare, säger initiativtagaren Ulrika Korkala, känd stickbloggerska från Kopparberg.

Det var hon som förra året lanserade idén om ett stickläger. Hon ville ha det någonstans i Dalarna och hittade då vildmarksbyn i Fattigskogen mitt ute i Malungs finnmark.

– Det är ett toppenställe. Vi kan inte ha det bättre, lugnt och skönt och en avkopplande miljö. Vi stickar, umgås och äter gott, säger Ulrika.

Här stickades sockor, vantar, koftor, tröjor och babykläder dagarna i ända.

Det finns ingen el i de robusta timmerstugorna i vildmarksbyn, men flitens lampor lyste ändå till långt in på nätterna. Då satt många av tjejerna och stickade – i skenet av pannlampor! Ren avkoppling.