Han är vd för gruvbolaget Nordic Iron Ore, NIO, som redan fått bearbetningskoncession med målsättning att kunna återstarta gruvorna i Håksberg och Blötberget.

Nu ser han och övriga i ledningsgruppen, som var samlad i Ludvika under tisdagen, en möjlighet att på sikt knyta ihop de två gruvorna benämnda Ludvika gruvor. Detta genom att bryta sig in under Väsman, där det förmodas finnas extra mycket brytbar järnmalm, tillräcklig för många års uttag.

– Syftet är att kunna söka bearbetningskoncession för Väsmanfältet inklusive Finnäset, som en fortsättning på Håksbergsfältet, säger Christer Lindqvist.

Men allt detta avgörs av hur borrningarna utfaller, vilka alltså inleds i dagarna.

– Borrningen av ett första testhål inleds tidigast under onsdag eftermiddag, men mer troligt under torsdagen, säger företagets tekniske chef, Hans Thorshag.

Sedan början av juli genomför NIO borrning med två riggar i Blötbergetområdet och borrning på land också är under start från en rigg på Finnäset.

Men den mest spektakulära borrningen kommer att ske från en rigg på den pråm som bogserats ut på Väsman.

Möjligen kommer den borrningen också att framstå som den mest högljudda, med tanke på ljudets fortplantning över vattnet.

– Ja, det är extra ljudkänsligt på sjön. Vi börjar därför med att borra dagtid, men räknar med att framöver kunna borra dygnet runt, om det inte ställer till problem för de som bor i omgivningen, säger Hans Thorshag.

Om testborrningen utfaller till belåtenhet är det meningen att det ska borras på ett 30-tal platser tvärs över Väsman. I likhet med landborrningarna ombesörjs detta av entreprenörsfirman Drillcon från Nora.

Varje borrplats kommer att kosta NIO uppskattningsvis från 500 000 kronor och upp till en miljon, så det är en storsatsning som görs.

– Men vi har ju Ställbergsbolagets borrningar och provbrytning (på 1950- och 60-talet) att utgå i från. De provbröt från Finnäset bland annat 8 000 ton malm som visade på väldigt god anrikningsbarhet, säger Christer Lindqvist.

Nordic Iron Ore har också tidigare gjort magnetiska mätningar från sjöisen, som visat på hög mineralisering.

– Vi har indikationer i ett stråk över hela Väsman. Sedan får vi väl utifrån borrningarna se om det även finns hematit (omagnetisk malm) där nere, säger Christer Lindqvist.

De borrningar som ska göras på sjön sköts av borrarlag med två man, men vid transport samt förankrande i sjöbotten krävs extrabemanning – bland annat två dykare.

Går allt som planerat pågår borrningarna till sjöss fram till årets slut.

Borrningarna görs med 60 graders lutning för att få så bra prover som möjligt.

– Att det finns en mineralisering är helt klart. Det visar de historiska borrhålen. Men vi vet bara att mineraliseringen finns inom vissa områden, nu ska vi försöka få en mer heltäckande bild, säger Hans Thorshag.

Om allt går som planerat och proverna ser bra ut räknar NIO med framtida gruvbrytning under Väsman.

– Då bryter vi under sjöbotten på ett kontrollerat sätt. Vi räknar med att lämna en kraftig bergpelare på 50-100 meter under sjöbotten samt att täta berget där det finns sprickor, säger Thorshag.

Han fortsätter:

– De borrningar vi nu gör ger oss ju dels en geologisk kartering, dels en bergmekanisk sprickkartering.

Det senare betyder med andra ord att företaget får en bild av var berget behöver tätas för att gruvbrytning ska kunna ske på ett säkert sätt.

– Det blir i så fall inte första gången man bryter under en sjö, säger Christer Lindqvist och nämner kolgruvor i England som exempel, liksom brytningen i Garpenberg och Laisvall.

I det senare fallet var bergpelaren under sjöbotten bara 30 meter hög då brytningen avslutades och gruvan stängde.