Efter översvämningen – nytt liv
Översvämningen i Nyhammarstrakten för några veckor sedan blev ett hårt slag för många: Skogsägare, olika föreningar och trafikanter som plötsligt blev utan två broar.
Men spåren efter det flera kilometer framforsande vattnet kan samtidigt bidra till en ekologisk mångfald som annars inte skulle vara möjlig.
Relaterat
Sand- och grusmassor, som blivit kvar sedan träd och markvegetation spolats bort, ger en varm och solexponerad miljö som är lockande för massor av insekter, konstaterar Janolof Hermansson.Fotograf: Peter Ohlsson
Den lilla rännilen som ses i bilden är Norrboån, nu i aningen ändrad sträckning. Spåren i naturen vittnar om att vattenmassan var många meter bredare när den vällde fram efter att två dammar uppströms gav efter dygnet 8-9 juli.Fotograf: Peter Ohlsson
– I modern tid har inget liknande hänt här i kommunen. Nu vill jag ur naturvårdsperspektiv lyfta upp det här som en möjlighet att följa en viktig ekologisk process, säger kommunens naturvårdssekreterare Janolof Hermansson.
Han vandrar omkring i skogen nära den jaktskyttebana där översvämningen av Norrboån vållade så stor skada.
Janolof Hermansson ser ett annat perspektiv, där han blickar över nya sand- och grusbrinkar, timmerbrötar med mera. Han pratar om alla de insekter, växter, svampar, lavar, mossor och så vidare som får en chans till liv när naturen plötsligt ändrats.
– Den ekologiska processen i skogslandskapet är i stort sett borta numera. Jag tänker på de möjligheter som uppstår efter bränder, insektsangrepp, stormfällningar och regnkatastrofer. Här finns nu en sådan möjlighet.
En liknande chans dök upp efter den stora skogsbranden vid Vännebo sommaren 2008. Efter branden bildades där ett naturreservat på 800 hektar, vilket gett en ökad artrikedom som också kan studeras ur naturvårdsperspektiv.
Något reservat är inte aktuellt i det översvämmade Nyhammarsområdet, men om markägare, länsstyrelse och skogsstyrelse kan komma överens är det inte otänkbart att vissa partier kan bli aktuella för naturvårdsavtal under ett antal år eller att få ett biotopskydd.
I så fall ersätts skogsägaren för detta och möjligen kan i det fallet även VB Energi, vars dammar inte höll för vattentrycket, bli aktuella för att vara med och bidra ekonomiskt. Det senare är dock långt ifrån givet, eftersom ansvarsfrågan inte är utredd och det trots allt beräknas ha fallit så mycket som 100 millimeter regn i anslutning till översvämningen.
Men Janolof Hermansson ser alltså möjligheterna och liknar det hela vid vad som hände i nordvästra Dalarna för 15 år sedan, då 400 millimeter regn föll och vattnet som forsade fram skapade stora "vägar" i naturen.
– Man kan säga att vi här i Nyhammar har fått en miniatyr av det som hände på Fulufjället, säger Hermansson.
Under tidningens besök med honom i skogen bär Janolof Hermansson med sig ett exemplar av boken Regnkatastrofen på Fulufjället 1997, skriven av Rolf Lundqvist.
– Boken är en bra beskrivning av en regnkatastrof och vad den kan ge efteråt.
Janolof Hermansson själv har under många år besökt Uralbergen, Ryssland, för att inventera lavar. Där inträffar ibland regnkatastrofer som Hermansson fått möjlighet att studera spåren efter.
– Det blir en otrolig flora efter dem.
Han ser sig runt i Nyhammarsskogen och hoppas nu att åtminstone delar av det nya landskap som skapades av sommarens översvämning ska få vara kvar orört.
– Det vore synd om man inte kan ta vara på den här chansen.























