Det är kommunens ekonomienhet som har hjälpt tidningen att räkna ut hur mycket skatteintänkterna skulle öka.

36 455 000 kronor, eller drygt 44 242 kronor per person, är pengar som kommunchefen Lars Hellsing skulle välkomna.

– De pengarna skulle man kunna göra mycket för, säger han, men betonar samtidigt att en stor inflyttning skulle ställa högre krav på den kommunala servicen.

– I dag skulle vi inte kunna ta emot 800 personer. Man måste sätta intäkterna i relation till vad man behöver göra. Det är inte 36 miljoner kronor rakt ner i kommunkassan – men all expansion är väl positiv.

Vad kan man göra för att få de som pendlar in i kommunen att flytta hit?

– Man måste försöka marknadsföra att vi har bra verksamhet i kommunen. Just nu är bekymret att få till stånd byggnation. Det har inte blivit något med det som var på gång i Knutsbo eller i hörnet Eriksgatan-Skolgatan. Det är sådant som måste till.

Skulle fler flytta hit om det fanns bostäder?

– Det skulle jag kunna tro. Attraktiva boendemiljöer är väl positivt och det är det vi jobbar med nu, bland annat vid Bysjöstrand och på Biskopsnäset. Vi har även tomter vid Laggarudden och en del strötomter. Det finns en del, sedan är det lite brist på hyreslägenheter.

Någon speciellt program för att få inpendlarna att flytta till Ludvika har kommunen inte i dagsläget. I stället är det i den så kallade Falun Borlänge-regionen, ett bolag som ägs gemensamt av kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter och jobbar för att stärka regionens attraktionskraft, där det mesta arbetet görs.

– Viss pendling får vi räkna med i närregionen och när vi pratar i det forumet försöker vi marknadsföra hela regionen. Det viktiga är att folk är kvar i länet i stället för att hamna i Mälardalen eller nere på Närkeslätten.

– Men visst är det trevligast om folket hamnar i Ludvika. Man är ju sig själv närmast.

Ralph Blommé, mäklare på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, vittnar om att man på sina visningar nästan alltid har spekulanter från andra kommuner.

– I regel har de redan fått anställning och ska börja eller har börjat jobba i kommunen. I det läget kommer de på våra visningar.

Han förklarar vidare att hyreslägenheterna fyller en viktig funktion.

– När man kommit så långt att man tittar på hus och bostadsrätter har man i regel skaffat sig ett tillfälligt boende för att få en fot på backen. Jag upplever att det är få utifrån som köper något direkt.

Hyreslägenheternas läge anses också vara viktigt, och Ralph Blommé välkomnar därför att det "äntligen byggs", och syftar på Ludvikahems bostadsprojekt i kvarteret Freja.

– ABB:arna och andra som har högre utbildning vill kanske inte ha lägenheter på Ludvika gård eller i Marnäs – utan gärna något centralt.

Vad tycker de som kommer utifrån om Ludvika?

– Folk som kommer från storstadsregionerna tycker att det är en idyll. Vi som bor i den här vackra miljön blir lite hemmablinda och tycker inte att det är så märkvärdigt med sjönära läge, nära till skola och den förbluffande lättheten att komma åt serviceinstanser. Det är påfallande att vi som bor här inte ser det på samma sätt som de som kommer utifrån.

– Jag får oftast höra mycket positiv respons om Ludvika. Det enda negativa jag har hört är att det är svårt att parkera mitt i stan. Det har blivit sämre.

Slutligen vill Ralph Blommé passa på att berömma cykelstråken.

– Vi har en cykelbana som når runt nästan hela Väsman. Får kommunen till de felande länkarna borde det vara ett nationellt dragplåster.