Järnmalmsprojektet i Håksberg och Blötberget rullar på och NIO kommer inom kort att ta nästa steg, finansieringen.

– Där måste vi vara lite förtegna än, men det ligger närmast liksom en miljöansökan till Mark- och miljödomstolen, säger Lindqvist.

– Jag noterar att Northland Resourcers och Dannemora Mineral järnmalmsprojekt rullar på som de ska. Dannemora Mineral har gjort en intressant uppdatering av sin malmreserv som kan bli aktuell för Håksberg/Blötberget. Det beror på att det långsiktiga världsmarknadspriset på järn som i dag ligger på 140 dollar per ton och på våra långtidsprognoser om 120 dollar. 120 dollar är det prisgolv där kinesiska gruvor stänger och då stiger världsmarknadspriset.

– Våra beräkningar järnmalmsreserver påverkas. Vi har räknar med en lägsta järnhalt på 30 procent. Nu har Dannemora gjort en ny så kallad cut off-bedömning av halten och bedömer att malm kan vara brytvärd ned till 20 procent järn. Dannemoras malmreserv ökade därmed med 20 procent och det gäller antagligen också för oss. Vi ska titta på det, berättar Lindqvist.

Håksbergsfältet har 37 miljoner ton malm med en snitthalt av 36 procent och Blötberget 24 miljoner ton med 43 procents snitthalt.

Ni har mutat in ytterligare ett knappt 100 hektar stort område mellan riksvägen i Skeppmora och järnvägen. Har ni hittat en ny järnmalmsfyndighet där?

– Nej, järn finns men det är ingen gruva som är aktuell. Vi vill skydda våra framtida intressen så vi inte får in en konkurret. Inmutningen är en förlängning av Finnäsfältet. Inmutningen gör det enklare för oss i framtiden, säger Christer Lindqvist.

När startar ni borrningarna av Väsmanfältet, där det kanske finns en järnmalm större än Malmbergets?

– Vi håller på att handla upp borrningen just nu, om det blir från isen eller flotte får visa sig. Vi ska också söka tillstånd hos länsstyrelsen till detta men vår plan är att söka bearbetningstillstånd av Väsmanfältet under året står fast.

– Ställbergsbolagets prospektering var omfattande och vi har tillgång till alla borrkärnor som togs upp under 1950- och 60 talen och där träffade de på malm i varje hål. Vi har tillgång till allt arkivmaterial och det är så gediget att det nästan räcker för att söka ett bearbetningstillstånd. De anrikningsdata Ställbergsbolaget fick fram visar att det är en malm av Håksbergstyp. Men vi vill naturligtvis veta mer genom ett borrprogram.

Har ni i ert borrande i arkiven hittat något om vad Stora Kopparberg hittade när de undersökte Väsmanfältet från Ivikshållet?

– Nej, där har vi bara knapphändiga uppgifter.

Har ni mer på gång?

– Vi har börjat studera Gräsbergsfältet, en förlängning av Håksbergsfältet norrut. Det är nästa plan efter Väsmanfältet. Stora Kopparberg drev en provgruva i Källbotten och vi har börjat leta i arkiven vad vi kan hitta om denna fyndighet. Med den tro på de långsiktiga järnmalmspriserna som nu finns så är det som under Stora Kopparberg och SSABs tid betraktades som "gråberg" att klassa som järnmalm. Så Gräsbergsfältet är nästa steg i Ludvika gruvor, säger Christer Lindqvist.

Har ni bestämt om det blir Gävle, Oxelösund eller Brofjorden i Lysekil som blir utskeppningshamn?

– Nej vi håller alternativen norrut och söderut öppna. Vi måste bestämma oss under 2012. Men det går framåt med Trafikverkets kapacitetsutredning som vi deltar i. Vi, Bergskraft, Dannemora och Grängesberg Iron träffar riksdagens näringsutskott i Grythyttan den 7 februari och dagen därpå besöker näringsutskottet Ludvika och det ska bli spännande att se vad vi får ut av detta, säger Christer Lindqvist.

NIO ska skeppa sin jämalm från hamnen där planerna har varit att skeppa den till något pelletsverk som kan processa den till masugnspellets. Det kan bli till indiska Tata Steel stålverk, till tyska Salzgitter, ArcelorMittal och/eller Gulf Industrial Investment Co:s (GIIC) pelletverk.