Berlinmurens fall 1989 och återföreningen av Tyskland kan kosta Ludvika 600 direkta jobb och Sverige ytterligare 2000 indirekta jobb. Ludvikas batteridrottning Christina Lampe-Önnerud och hennes Boston Power lockas med generella generösa statliga bidrag i östra Tyskland vilket gäller alla amerikanska företag som vill etablera

Ludvikas batteridrottning har ett så stort projekt att Boston Powers fabrik klassas som "medium" där staten kan bidra med upp till 40 procent i investeringsstöd från två fonder; Investment Allowance och Joint Task funds. Små etableringar kan få upp till 50 procent.

I västra Tyskland och Berlin finns inte detta stöd utan bara i de sämst utvecklade delarna av forna Östtyskland.

Norra delarna av Sverige har också stödprogram.

Ludvika finns i stödområde B och Gävle som är det svenska alternativet till Ludvika ingår inte i något stödområde.

Invest in Dalarna och Invest Sweden har i ett års tid arbetat med Boston Powers etablering i Sverige.

- Vi har stödområden i Sverige men i Tyskland finns fler stödområden och de med högst investeringsstöd finns i forna Östtyskland. Vi noterar att stöden i Tyskland är högre än i Sverige, konstaterar Johan Holmberg hos Invest in Dalarna Agency som vill lyfta upp närhet till kunder och kunskap.

- Jag jobbar med investeringsverksamhet i Dalarna och har ägnat en stor del av det senaste året till Boston Power där vi stödjer kommunerna, i det här fallet Ludvika med det vi kan.

Statsstödsregelverket är stort och mycket finstilt. Så en så stor etablering som Boston Powers ligger inte hos länsstyrelsen utan hos statliga tillväxtverket och på regeringsnivå.

Som tidningen berättat finns ett stort intresse i Ludvika från ABB, forskarbyn High Voltage Valley och Vinnovas Smartgridforskning för batteritekniken.

För Invest Sweden vore ett val av Sverige en stor framgång då det ger landet en framtidsteknik med batterier som kan användas mycket bredare i fordon och energisystem än dagens batteritekniker. För Invest in Dalarna skulle det också öppna nya möjligheter för högskolans forskning, ny industri och för underleverantörer.

Region Dalarnas ordförande Anders Ahlgren (C) konstaterar att de svenska statliga stödprogrammen inte kan matcha Tysklands.

- Så vi får hoppas att Christina Lampe-Önneruds brinnande hjärta för sin hemstad Ludvika gör att det går Ludvikas väg. Vi gör vad vi kan, försäkrar Anders Ahlgren.

Gävle har med stödområdesindelningen en konkurrensnackdel i förhållande till Ludvika. Det innebär att Gävle jobbar något annorlunda och lockar med det de är bra på.

Fakta: Ludvika tillhör stödområde B

Möjligheterna att lämna direkta stöd till företag i Sverige styrs av EUs statsstödsregler. Sverige får ha stödområden som omfattar 15,3 procent av befolkningen

Länsstyrelsen beslutar om stöd i stödområde A för investeringar upp till 25 miljoner kronor. I stödområde B och investeringar över 25 miljoner kronor i stödområde A beslutar Teknikutvecklingsverket.

Stödområde A utgörs av Malung-Sälen, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.Stödområde B utgörs av Avesta, Ludvika, Smedjebacken, Hedemora, Ore församling i Rättvik, samt Mora kommun utom Venjans och Våmhus församlingar.

I Stödområde B kan maximalt 10 procent ges i stöd till stora företagtill maskiner och fabriker och 30 procent av utbildningskostnaderna.