I början på nästa vecka kommer de första ungdomarna till Brunnsvik och Röda Nästet, där det finns rum för 12 flyktingar i åldrarna 16 till 18 år. Skolgången kommer att ske på Brunnsvik i samarbete med Västerbergslagens utbildningscentrum (VBU).

Det är Smedjebackens kommun som anslutit sig till skaran av kommuner i landet att öppna famnen för ensamma flyktingungdomar. Men det sker alltså i grannkommunen Ludvika och genom ett avtal med både skolan i Brunnsvik och Ludvika kommuns integrationsenhet.

Sedan tidigare ansvarar Ludvika för Notgårdshemmet.

Linda Carlsson och hennes personal förbereder sig som bäst för att välkomna de första ungdomarna och den 8 maj blir det invigning och öppet hus.

- Vi vet inte så mycket vilka som kommer. Det är Migrationsverket som bestämmer men man kan anta att de har Afghanistan eller Irak som hemländer, säger hon.

Linda Carlsson är väldigt förtjust i miljön i Brunnsvik. Hon bor själv i vackra Grangärde och är van vid fina omgivningar.

- Här ska ungdomarna få bada i sommar och cykla på cykelbanan här nedanför. Och möblerna är inte helt nya, vilket jag tycker ger en hemtrevlig känsla.

Hon är socionom i botten har har jobbat inom socialtjänsten i Ludvika och som skolkurator i Borlänge, där hon kom i kontakt med många invandrarungdomar.

- Det är ett nytt men spännande jobb jag fått, säger hon.

Personalen är elva till antalet och det var närmare 400 som sökte.

- Vi har haft tur och fått bra och kompetent personal och vi är väl förberedda.

Fanny Malmberg från Ludvika och Aron Jaans från Borlänge är två i personalstyrkan.

För Fanny är det här hennes första riktiga jobb.

- Jag har läst beteendevetenskap på högskolan och varit föräldraledig. Jobben jag haft har varit av strökaraktär. Det ska bli spännande med något helt nytt som jag aldrig sysslat med tidigare.

Aron har bland annat jobbat som undersköterska inom psykiatrin och precis som Fanny ser han fram emot att jobba i en verksamhet han inte varit i tidigare.

Linda Carlsson tycker det känns bra att man i Sverige skapat goda förutsättningar att ta emot den här kategorin flyktingar, som kanske förlorat sina anhöriga och har traumatiska upplevelser med sig.

- Det handlar inte om förvaring. Vi har goda intentioner och kan göra ungdomarna rustade för framtiden, oavsett om de får stanna i Sverige eller inte.

För som hon konstaterar, är ungdomarna asylsökande utan löften om att få stanna. Varje fall prövas för sig.

- Ungdomarna ska få det så bra som möjligt i väntan på Migrationsverkets beslut. Vi ska försöka göra det som vettiga vuxna normalt gör.

En viktig uppgift har gode män och vårdnadshavare. De rekryteras externt och samarbetar med personalen på boendet. En god man tillsätts per omgående för den asyslsökande medan vårdnadshavare utses när ett barn eller ungdom får permanent uppehållstillstånd.

Fakta: Ensamkommande barn och ungdomar

De flesta kommer från samma länder som de stora grupperna som söker asyl, nämligen från Somalia, Afghanistan och Irak. Flertalet är pojkar i åldern 16-17 år.

Ensamkommande barns ärenden är prioriterade och Migrationsverkets mål är att ett beslut ska fattas inom tre månader. Under 2009 sökte 2 250 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. 63 procent fick sina ansökningar beviljade.

Migrationsverket har under första kvartalet 2010 tagit emot 586 ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar. Den 1 april fanns det 1 605 asylsökande av den kategorin i Migrationsverkets mottagningssystem.

Den höga inströmningen fortsätter även under 2010. Migrationsverkets prognos för året är att 2 800-3 300 ensamkommande barn och ungdomar kommer ansöka om asyl i Sverige. Bristen på platser är fortfarande stor och akut.

Kommuner får statlig ersättning såväl under tiden barnen och ungdomarna är asylsökande liksom för tiden efteråt för de som får uppehållstillstånd. Landstingen får statlig ersättning för hälso- och sjukvård samt tandvård.

Källa: Migrationsverket