Intervjun ska egentligen handla om det författarskap han inlett på äldre dagar.

Men så här när återstart av gruvor i Grängesberg, Blötberget och Håksberg avhandlas i tidningen dagligen går ämnet inte att undvika.

Arthur Falck har ju, med sin ingenjörsbakgrund inom gruvnäringen i Grängesberg, närmast personifierat hoppet om att väcka liv i berget igen efter nedläggningen 1989.

Hur känns det nu när gruvstarten tycks komma närmare för varje dag?

- Det känns väldigt bra.

Och du tror att det blir verklighet av planerna?

- Ja, det är jag helt övertygad om.

Arbetskraft till de olika gruvorna då, var ska den hittas?

- Det ska nog gå att lösa. Visst tar det tid att utbilda de som ska jobba i gruvorna men det finns ju väldigt många arbetslösa som säkert vill ha jobben.

Faktum är att Grängesberg Iron konsulterat Arthur Falck mycket under senare år.

- Ja, när de drog i gång arbetet här för fem år sedan intervjuade de mig och sedan har jag varit med på olika möten fram tills nu.

Så då ska du vara med på den stora gruvkonferensen i Cassels på onsdag?

- Nej, det tror jag inte. Jag är inte inbjuden.

Låter en smula märkligt med tanke på Arthur Falcks gedigna gruvbakgrund och det faktum att hans första författande som kom ut i bokform, engelskspråkiga Hardox in mines (kring teknik i gruvindustrin), fortfarande är aktuell.

- Ja, den skrevs när jag blev pensionär på beställning av Oxelösunds järnverk. Deras säljare använder den fortfarande, så min debutbok kan nog ses som lite av en bibel för stålsäljarna.

Men Arthur Falcks författande är långt ifrån bara av teknisk karaktär. I tio år arbetade han med romanen Pannvärme, som förra året gavs ut till försäljning i 300 exemplar. De är tryckta på bekostnad av Falck själv.

- Ett par hundra är väl sålda hittills, både här och uppe i Svappavaara.

Handlingen är verklighetsbaserad och grundar sig på en otäck händelse i hans hemby Svappavaara på 1920-talet.

En gift vägmästare (som i själva verket hade annat yrke) gjorde ett hembiträde med barn. Efter att den unga kvinnan fött barnet, dödade mannen det och brände sedan upp det.

- Boken grundar sig på fakta, men namnen är fingerade. Jag har på riksarkivet i Härnösand gått igenom rättsprotokoll kring händelsen. Det är en fruktansvärd historia.

Arthur Falck har plockat olika händelser från både 1920- och 30-talet och satt samman historien som om allt hände under 30-talet.

Därför får läsaren både vara med om strejktider och armod. Det senare gestaltat av en mor som, utan mannens vetskap, går till fattigvårdsordföranden för att be om hjälp för att klarar att livnära sin stora familj.

- Den kvinnan var min mor. Vi var åtta syskon och min far, som var skogsarbetare och bysmed, var ärligt talat inte så arbetsam som krävdes.

Än i dag tar paret Falck bilen till övre Norrland varje sommar för att besöka sina barndomstrakter.

- Min fru är från Luleå, så vi vill gärna vara där uppe ett par-tre veckor på somrarna. Jag kör bil utan svårigheter, så det vill vi fortsätta med.

Arthur Falck ler. Han lyser av vitalitet, även om han inte kan lova att skriva och ge ut några fler böcker.

- Men jag tänker fortsätta att skriva i olika skrifter, för hembygdsföreningar och så.

Fakta: Arthur Falck

Ålder: 86 år.

Familj: Hustrun Ingrid, 90, samt vuxne sonen Johannes med familj.

Född och uppväxt: I Svappavaara, några mil från Kiruna.

Bor: Sedan 1959 i villa i västra Grängesberg. Hyrde först av bolaget, men fick köpa loss fastigheten 1980.

Yrke: Pensionär sedan 1989. Är civilingenjör och jobbade tidigare inom gruväringen, två år i Kiruna och 30 år i Grängesberg. Driver ännu egna företaget Ingenjörsfirma A Falck.

Fritidsintressen: Skidåkning, simning, litteratur, andra världskrigets historia och övrig militär historia.