Asylprojekt sätter Västanvik i fokus
Relaterat
Från vänster projektledare Björn Albihn, riksdagsman Kenneth Johansson, c, riksdagsledamot Lennart Levi, c, och rektor Gunilla Kolm Foto: Christer Klockarås
- Vi har alla EU-ländernas ögon på oss. Det här kan bli hur stort som helst.
Folkhögskolan i samarbete med Migrationsverket, Europeiska flyktingfonden, Allmänna arvsfonden, Sveriges Dövas Riksförbund och Leksands kommun driver sedan april ifjol EU-projektet som riktar sig till döva och hörselskadade asylsökande samt till döva och hörselskadade som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.
På fredagen fick Gunilla Kolm och skolans projektledare Björn Albihn tillfälle att på plats informera c-riksdagsledamöterna Kenneth Johansson och Lennart Levi.
C-duon imponerades av skolans insats och lovade att jobba för att projektet ska leva vidare.
Det handlar om människovärde. Döva och hörselskadade som kommer till Sverige kan inte svenskt teckenspråk och kan inte förstå svenskspråkiga teckenspråkstolkar. Därför inträffar det ofta att döva som söker asyl i Sverige inte kan göra sig förstådda och inte kan förklara sina flyktingskäl. Följden blir att bedömningen av deras asylskäl inte blir rättvisande.
Slår projektet vid Västanviks folkhögskola väl ut kan det mycket väl bli en modell för andra EU-länder. För närvarande finns åtta döva eller hörselskadade asylsökande i 20-årsåldern på skolan från länder som exempelvis Somalia och Afghanistan. Målet är 15 asylsökande. Till det behövs en lärarstab på runt tio personer. Nästa etapp innebär ytterligare 15 flyktingar som redan fått uppehållstillstånd.
De asylsökande kommer till skolan och känner press och stora mått oro över framtiden. Genom att få vara tillsammans med andra döva och hörselskadade samt möjlighet att lära det svenska teckenspråket ökar både trygghet och självkänsla.
- Det här är ett led i integrationsarbetet, säger Lennart Levi.
Målet är att få teckenspråksutbildningen i Västanviks folkhögskola permanent. Då vill det också till att Migrationsverket öppnar plånboken.
- Projektet är oerhört spännande, tycker Kenneth Johansson. Inte minst humanitärt och av rättviseskäl. Gruppen har annars lätt att hamna i utanförskap. Projektet har stor potential. Man blir varm i hjärtat. Vilken möjlighet för skolan och hela Leksand.
Johansson menar vidare att stora brister råder vad det gäller mottagande av flyktingar av det här slaget.
- Det här är ett viktigt steg i integrationsarbetet.



















































