Inredningen i Blå salongen invigdes 1952. Möblerna är specialtillverkade kopior av de antika möbler som stått i herrgården sedan 1800-talet. Ett inramat gåvobrev från Stockholms och Södermanlands skogsägarförening pryder väggen: Möblerna doneras till Blå rummet.

Men ett rum i sig kan inte stå som ägare och vem de egentligen tillhör är sedan flera år tillbaka en rättslig tvist.

Herrgården var i statens och Sveriges lantbruksuniversitets ägo mellan åren 1915 och 1997 då man bedrev jägmästarutbildning i lokalerna. Därefter tog en privat entreprenör över i ett år och drev konferensverksamhet. När det företaget gick i konkurs blev Garpenbergs intressenter, GIAB, nya ägare fram till augusti 2001 när herrgården köptes av makarna Nils och Maj-Lis Aittamma.

GIAB:s VD Alf Arvidsson upprättade en inventarielista, men möblerna i Blå salongen glömdes bort.

- Det var för att det var så självklart för mig att de hör till herrgården. Rummet och inredningen är mycket starkt förknippade med herrgården och dess miljö, säger Alf Arvidsson.

- Det var en lapsus att jag inte noterade redan när vi köpte gården att möblerna i salongen inte stod med på listan, konstaterar Nils Aittamma.

Makarna Aittamma restaurerade möblerna för 40 000 kronor år 2004. Året efter fick de beskedet att SLU tänkte hämta alla inventarier i salongen.

- Det kom som en total chock, menar Nils Aittamma.

Makarna fick erbjudande om att köpa samtliga möbler för 300 000 kronor.

- Vi bedömde det som ogörligt, med tanke på att vi nu genomför en renovering för två miljoner. Dessutom gav vi som önskemål att reducera köpeskillingen med de 40 000 kronor vi bekostat renoveringen med. Då fick vi till svar av SLU:s jurist att de inte kan ta ansvar för att vi renoverat någon annans möbler, säger Nils Aittamma.

Fallet gick till kronofogden som bedömde att möblerna tillhör SLU. Efter att Garpenbergs herrgård överklagat kom ett beslut från Falu tingsrätt i mars 2007. De fastställde kronofogdens utslag.

- Det är SLU:s möbler, säger SLU:s jurist Lennart Jonsson.

Varför tog man inte med sig möblerna vid ägarskiftet 1997?

- Jag var inte med då så jag kan inte svara på det. Men det var sannolikt av praktiska skäl.

Hur kan konflikten lösas?

- Genom att vi hämtar möblerna. Vi har processat i flera år och Garpenbergs herrgård har tackat nej till erbjudandet om att köpa dem. Vi har beslut både hos Kronofogden och tingsrätten, så nu hämtar vi möblerna, säger Lennart Jonsson.

I Blå salongen har förutom makarna Aittamma även Alf Arvidsson från Giab och Inga Gustafson och Runar Tommila från Garpenbergs hembygdsförening slutit upp i protest.

- Det är ett helgerån. Möblerna är tillverkade för den här miljön och ska därför inte tas härifrån, säger Runar Tommila.

- Jag och Lennart Jonsson har kört våra kälkar ihop. Vi kommer inte längre. Jag har vädjat till landshövdingen utan resultat, säger Nils Aittamma.

Vad betyder möblerna för Garpenbergs herrgård?

- Oerhört mycket. När vi har guidningar brukar vi avsluta i Blå salongen. Det är pärlan i hela herrgårdsmiljön.