Det handlar om ett nytt betygssystem som regeringen med skolminister Jan Björklund (FP) i spetsen vill införa från och med hösten 2011.

Det innebär att den nuvarande fyrgradiga skalan MVG, VG, G och IG ska bytas ut mot en sexgradig A-E samt F som betyder icke godkänt.

A, C och E ska få tydliga kriterier. B och D kan användas då eleven ligger någonstans mitt emellan.

- Med fler steg blir det lättare för elever att se på vilken nivå de ligger, säger ministern. Det underlättar också för dem som vill anstränga sig lite extra för att höja betygen.

Precis som i dag får eleven betyg efter varje avslutad kurs. Ett streck på papperet betyder att det inte går att värdera elevens kunskapsnivå alls.

Skolreformen innebär ny skollag, ny gymnasieskola, nytt betygssystem, nya kursplaner - regeringen har en rad förslag till förändringar.

* Högre behörighetskrav till gymnasiet och högskolan.

* Medieprogrammet ska bort, det ekonomiska och det humanistiska programmet ska återinföras. Ett fjärde år på teknikprogrammet blir möjligt.

* Den enskilda skolan får minskad valfrihet, svårare att starta lokala kurser och specialutformade program.

* Större skillnad mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram som också betyder olika typ av examen.

* Yrkesprogram ska får mer tid för yrkesämnen och minskad allmänteori. Lärlingsutbildning införs och arbetslivet får inflytande över yrkesutbildningen.

* Historia blir åter obligatoriskt ämne på alla program.

Regeringen har avsatt 225 miljoner kronor till Skolverket för att uforma och sprida information till skolanställda, tjänstemän och politiker under några år.

- Vi vill inte göra om misstaget från 90-talet då nuvarande betygssystemet infördes utan ordentlig utbildning av lärarna, säger Jan Björklund.

Skolverket jobbar nu för fullt med samlade läroplaner för grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.

Alla ska ha samma innehåll om skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer.

Skolverket ska ta fram 20 nya kursplaner och kunskapskrav. Ämnesplaner ska ersätta det som i dagens gymnasieskola heter kursplaner.

De ska i princip utformas på samma sätt som för grundskolan och vara uppbyggda med syfte och mål för undervisningen för hela ämnet och med centralt innehåll och kunskapskrav för varje kurs inom ämnet.

- Styrningen blir tydligare, säger projektledare Niclas Westin. Men det ska inte vara på detaljnivå.

Det centrala innehållet ska ses som ett kärninnehåll. Sedan finns det frihet för lärare att undervisa utifrån elevers behov och intressen.

- Allt detta är ett mycket omfattande arbete som kräver nya uttryckssätt och metoder, förklarar Westin.

Flera referensgrupper är knutna till projektet och arbetet sker öppet, främst via webben, för att berörda ska kunna följa arbetet och lämna synpunkter.

Det finns även en representant utsedd på varje gymnasieskola, vars uppgift är att vara länken mellan Skolverket och den egna skolan samt ansvara för genomförandet.

I april lämnar Skolverket sitt slutgiltiga förslag till regeringen.

De nya kursplanerna beräknas kunna införas successivt under åren 2011-2012.

Fakta:

Gymnasieskolan ska från och med 2011 bestå av 18 program. Detta är nuvarande förslag som kan ändras något framöver - åtminstone inriktningar.

Tolv yrkesprogram:

* Barn o fritid

* Bygg o anläggning

* El o energi

* Fordon o transport

* Handel o administration

* Hantverk

* Hotell o turism

* Industriteknisk

* Naturbruk

* Restaurang o livsmedel

* VVS o fastighet

* Vård och omsorg.

Sex högskoleförberedande:

* Ekonomi

* Estetiska

* Humanistiska

* Naturvetenskap

* Samhäll

* Teknik