Riskfyllt uppdrag
DJURMO
Viktskillnaden är ungefär 90 kilo. Men pilgrimsfalkhonan Lotta - med en matchvikt på 1,3 kilo - blev en tuff match för Projekt Pilgrimsfalks Lars Nilson när han häromdagen gjorde hembesök i falkboet för att ringmärka ungarna.
- Hon försvarar ungarna på ett absolut fantastiskt och beundransvärt sätt, tycker ringmärkaren.
Tidningen var på plats när Lars Nilsson, ansvarig för pilgrimsfalkprojektets utsättnings- och ringmärkningsverksamhet i Mellansverige och delaktig i ringmärkningen av pilgrimsfalkar i hela Sverige, klättrade ner till falkboet i den lodräta rasbranten i Djurmo klack.
Lotta, som hon kallas eftersom hon är ringmärkt med "namnet" E8, har häckat i Djurmo sedan år 2000. Ett 20-tal av hennes ungar har blivit flygga eller flygfärdiga och hon är därmed en av de ur reproduktionssynpunkt mest framgångsrika falkhonorna i landet.
Sedan år 2001 har Djurmo klack varit en offentlig häckningsplats.
- Vi brukar hemlighålla häckningsplatserna för att minimera störningarna. Men den här platsen ligger så väl synlig från bebyggelsen i Djurmo och är så välbevakad att vi använt den för att sprida kunskap om och förståelse för pilgrimsfalken, berättar Lars Nilsson och tillägger att det med hänsyn till falkhäckningen råder beträdnadsförbud på delar av klacken.
I våras häckade dock ett korppar i rasbranten är när falkarna anlände från vinterkvarteren i Mellaneuropa uppstod det en hisnande grannfejd.
- Men Robert Aschberg behövde aldrig rycka ut. Korpungarna var i princip flygga när falkarna inledde sin häckning och efter några dagar tröttnade de på grannarna och flyttade, berättar Lars Nilsson.
Två år har Lotta misslyckats med häckningarna i Djurmo och ett av åren berodde de sannolikt på att korparna tog falkungarna.
- Det året låg de både arternas häckningsplatser bara fem meter från varandra.
Det kan också ha bidragit till att Lotta försvarar sina ungar med en intensitet som saknar motsvarighet.
- Hon är i en klass för sig. Jag önskar att hon skulle känna igen mig och inse att jag är hennes och falkarnas vän, men hon är alltid lika ovänlig och tur är väl det eftersom det säkert bidrar till att hon kan skrämma bort andra inkräktare.
Lars lyckades dock - hängande i ett rep - klättra ner till bohyllan och ringmärka de tre ungarna, en hona och tre ungar. Men han attackerades hela tiden av Lotta och när han vid boet tog av sig hjälmen för att snabbt kunna förse ungarna med identitetsringar avbröt Lotta sina flygattacker bara tre decimeter från hans huvud.
- Även om jag satt säkrad på klippavsatsen var det lite skrämmande. Både höjden och falkhonans fart och kraft är ju minst sagt respektingivande, konstaterar Lars Nilsson och tillägger att pilgrimsfalken "jakthastighet" ligger mellan 200 och 250 kilometer i timmen.
Fakta: Varnar för miljögifter
Genom ringmärkningen kan de ansvariga i falkprojektet följa de enskilda falkarna och även se vart de tar vägen. Ett av syftena med projektet är att åter knyta samman den syd- och den nordsvenska populationen och därmed få till stånd ett naturligt genutbyte mellan två bestånd som till följd av förföljelse och i huvudsak miljögifter levat åtskiljda i ungefär ett halvsekel.
- Genom kontroller och analyser, bland annat av rötägg, kan vi relativt tidigt få en uppfattning om miljögifter som på sikt kan hota både falken och många andra arter, inklusive människan. Pilgrimsfalken befinner sig högst upp i en näringskedja, vilket innebär att den är en miljöindikator, förklarar Lars Nilsson
Falkprojektet har bland annat bidragit till dagens debatt och forskning om bromerade flamskyddsmedel, som utgör ett stort miljöhot. År 2003 fick EU-ländernas miljöministrar, som då var samlade i Kiruna, en första rapport om att medlet under senare delen av 190-talet påträffats i falkägg runt om i Sverige och det ledde till ökad medvetenhet om och forskning kring medlets skadeverkningar på djur och människor.
Falkarna lever farligt och fortfarande är de utsatta för förföljelse, inte minst i Mellaneuropa, där de ofta utsätts för beskjutning. Lottas första häckningskamrat i Djurmo hittades död i Stora Tuna och när fågeln undersöktes hittades hagel från en "gammal" beskjutning.
Årets häckningspartner är Lottas fjärde sedan år 2000, vilket säger en del om de risker som falkarna är utsatta för. Att falkhonan klarat sig så bra kan till stor del tillskrivas det faktum att hon hittat ett bra vinterkvarter i en holländsk by, där hon bor i ett kyrktorn.
|
Visa på Facebook:  |
Skriv ut: 
|
|
|
