– Det är en familjär och trygg känsla här. Vi delar alla samma intressen för akrobatik och natur, det kan inte bli bättre, säger Julia Lönnqvist.

Från första stund inne på festivalområdet är det tydligt vad det hela går ut på, kroppar, tillit och närhet. Det tänjs och knådas och lyfts och kastas och fångas i varje hörn på området.

– Don't let go of his shoulders, ropar den danske parakrobatikinstruktören Søren Flor till ett en kvinna som ska hoppa upp och balansera hela kroppen raklång på sin partners utsträckta armar. Paren som deltar i Sørens workshop blandas när övningarna kommer i gång och det blir allt svårare att urskilja vem som kom med vem. All blyghet är till sist som bortblåst när de för varandra okända deltagarna tar tag i magar och rumpor och ben för att klara lyften.

Parakrobatiken ska enligt programmet vara för nybörjare men det framgår tydligt att gruppen inte är främmande för övningarna. Vera Björk, en av deltagarna, berättar att hon går på en cirkusskola. Under dagen har hon medverkat i tre workshops.

– Det bästa var nog capoeiran för det var en fin stämning när vi rörde oss till musiken tillsammans. Paddla kanot gjorde jag med skräckblandad förtjusning. Man skulle stå upp och paddla, det har jag aldrig gjort förut.

Enligt Jonas Linné, en av arrangörerna, väljs aktiviteter och workshops till festivalen efter de intressen som de som planerar festivalen har.

– En person i ledningen är tillexempel intresserad av dans, då har hon fixat så att vi kan ha danskurser här i år. Det är en öppen festival på så sätt, det har varit givande att vara med och planera den. Vi som arbetar här gör det gratis men det är det värt. Att uppleva resultatet nu är som balsam för själen.

Årets DaFlo är den åttonde i raden och har rekordmånga besökare, 500 personer har köpt festivalband och många kommer för att gå på någon enstaka workshop. Men enligt Jonas är det inte något mål att bli så stora som möjligt.

– Jag har jobbat som arrangör på Arvikafestivalen tillexempel, där vill man att så många som möjligt ska komma. Men det här är en helt annan typ av festival och vi vill bevara den intima känslan, man känner ju nästan alla som är här nu. Vi är glada för att vi får plats här vid Wålstedts gård, den här platsen är viktig för festivalen. Storleken är perfekt nu.

Inne i det stora cirkustältet står systrarna Julia och Emma Lönnqvist. Deras intressen har varit dans och gymnastik sedan de var sex år.

– Det är fantastiskt roligt att få komma hit och träna lite. Jag vill bara ha mer nu, säger Hanna.

– Det är inte som andra festivaler där man slappar på dagen och super på kvällen. Det är mysigt på kvällen också, när banden spelar i baren. Men det som händer under dagarna är roligast, säger Julia.