Allt har sin början.

I Falu kommuns nordligaste del breder Amungen ut sig. Båthusen står i täta led, och den fiskrika sjön var en gång en viktig transportled för både malm och timmer.

Vid det sydvästra hörnet av sjön ligger den lilla byn Dalstuga, tillhörande Rättviks kommun, med några få bofasta invånare.

Drar man sig bort mot byns badplats och letar sig fram mot Dalstugströmmen, då behöver du inte ta så många steg förrän du är inne i Falu kommun.

Dalstugströmmen är också början på Svärdsjövattendraget, som är det samlade namnet för vattensystemet som finns mellan Amungen och Runn.

Vattnet går via en mängd olika åar, strömmar och sjöar och passerar en mängd byar och mindre samhällen, innan det når Dalarnas näst största sjö, Runn.

– Det handlar om ett väldigt stort vattenområde, där dammarna och kraftverken också är många, det finns både stora och små. Under en väldigt lång tid har vattendraget haft en stor betydelse för skogsbruk och energiproduktion, säger Jan-Åke Holmdahl, säkerhetssamordnare på Falu kommun.

Sedan han tillträdde sin tjänst på kommunen har tjänsteresorna utefter Svärdsjövattendraget varit många.

Kunskapsbanken om vattenflöden, dammar, kraftverk, trånga passager, översvämningsrisker och annat har stadigt växt genom årens lopp.

– Nu anser jag mig ha en ganska bra koll på läget, säger Jan-Åke Holmdahl och det går som ett rinnande vatten när han snabbt rabblar upp var alla dammar och kraftverk ligger.

Men han har också hitta sina egna favoritställen där kombinationen natur/vatten är slående sköna.

– Det finns många pärlor. Bogärdesströmmen är en sådan.

Under sina år som säkerhetsansvarig har han också hunnit konstatera, vid mer än ett tillfälle, att det är många säkerhetsåtgärder som behöver göras utefter sträckan för att undvika framtida problem.

Många kommer säkert ihåg vad den stora översvämningen år 2000 medförde i form av skador och verksamheter som drabbades hårt på olika sätt. En stor översvämning drabbade också området 1916.

– 2007 var vi på väg att få problem, men då samarbetade alla aktörer i Svärdsjövattendraget på ett bra sätt och de största problemen kunde därmed undvikas. Men för att klara framtiden på ett säkert sätt måste flödesfrämjande åtgärder göras. Det är nog alla överens om - egentligen, säger Jan-Åke Holmdahl.

Men vattenmagasinen och kraftstationerna är många i Svärdsjövattendraget. Aktörerna är lika många och vatten är pengar. Att öppna en dammlucka i onödan ger inget ekonomiskt.

Ett projekt som omfattar en rad åtgärder mellan Övertänger och Runn är startat. Under 2013 ska de första synbara åtgärderna kunna märkas.

– Utöver att göra rätt i enskildheter ligger utmaningen i att få till helheten, så att så många aktörer som möjligt vill öppna plånboken. Det måste bli verkstad av de tillstånd som domstolar meddelar i olika ansökningsmål. En kritik har varit varför inte en samlad ansökan skickats in för hela vattendraget, men omfattningen av en sådan mastodontansökan skulle vi inte klara med tilldelade resurser, varför vi får ta bit efter bit. säger Jan-Åke Holmdahl.

Flödesfrämjande åtgärder ska bland annat göras i Tängran, Piparån och Tängerdammen. Avbördningen vid Klockarnäs ska också ökas på till de dubbla mot vad fallet är i dag.

– Vi vill undvika framtida skador, och skapa höjd för de klimatförändringar som påverkar vattenståndet. Det är utgångspunkten för vårt arbete. Men det kommer nog att dröja upp mot 10 år innan allt är gjort som behöver göras, säger Jan-Åke Holmdahl.

I kommande avsnitt möter ni människorna utefter Svärdsjövattendraget.