Falun satsar på ett kalhyggesfritt skogsbruk
I skogarna utanför Grycksbo finns två exempel på skogsbruk, Stora Ensos kalhyggen och där de slutar vid Rogsjön ett hyggesfritt skogsbruk.
Relaterat
Artikelbilder
Nu risigt, men om fem år så frodas bilologisk mångfald i strandskogen intill Rogsjön som kommunen nu brukar utan att kalhuggaFotograf: Anna Klintasp
Den gamla sälgen har tidigare knappt fått ljus när träden stått tätt nästan som tändstickor i en tändsticksask. Nu har kommunen glesat ut men först haft samråd med fritidshusägarna och så har man tagit bort de träd som inte gett sol och luft om de inte har speciella värden som sälgen.Fotograf: Anna Klintasp
LarsOlov Winge, kommunens markförvaltare vid en av gammelgranarna som sparas för framtiden.Fotograf: Anna Klintasp
Fakta
Faluns artansvar
Falu kommun har sex sällsynta djur och växtarter där man har artansvar:
Sanddraba, en ettårig upp till tre decimeter hög ört med gula blommor i maj som växer i öppna grusmarker
Ryl- ett flerårigt vintergrönt ris som lätt förväxlas med lingon
Varglav- en intensivt gulgrön busklav som lever på gamla döda tallar i öppna lägen
Brun gräsfjäril- en av landets minsta gräsfjärilsarter som trivs tillsammans med småskaligt jordbruk
Bergviol- blommar från slutet av april till en bit in i maj och växer i torra backar, i lövskogsbryn runt odlade marker. Fridlyst
Större vattensalamander, även kallad stor vattenödla. Fridlyst
Stora Enso kalhögg skogen mellan Grycksbo och Rogsjön runt en populär gammal stig, Törnbergs väg, mellan Rogsjön och Grycksbo våren 2010 vilket vållade en del debatt då stigen i dag är en populär cykelled. Den tre kilometer långa Törnbergs väg byggdes för hand av Grycksboarbetaren Isidor Törnberg 1930 och under de 50 år han vandrade från och till bostaden vid Rogssjön.
I går kallade Falu kommuns markförvaltare media till en presskonferens till en ny skogsavverkning där IIsidor Törnberg en gång i tiden bodde vid Rogsjön.
Det är en intressant resa att se så två olika metoder skogsbruk.
Kommunen brukar sin skog enligt principerna i det av kommunfullmäktige nyligen antagna naturvårdsprogrammet. Det blir inget karlhygge.
– Området är åtta hektar. Nu ska vi sköta det hyggesfritt och spara björk, grov gran, sumpmarksskog Det finns inga rödlistade arter vad vi vet men vi ska också spara alla gamla sälgar och rönnar. Sälgar är det första som blommar på våren och det tycker mängder med insekter om. Rönnarnas har vackra blad på höstarna och bären är viktig för fågeln under vintern. När vi sparar sumpskogar så kommer ett rikt insektsliv att gynnas, berättar Winge.
På området efter sjön finns 25 fritidshus och i våras gick man igenom planeringen av skötseln med de boende som vill ha len luftig och ljus skog. kommenen har gått igenom varje träd, kartlagt kolbottnar och andra lämningar, märkt ut de träd som är värdefulla och blåmålat dem som ska bort.
Det är ingen gammelskog det handlar om utan en skog där de äldsta träden fortfarande är 150 år unga. Det betyder att de är 180 år nästa gång det är dags att stimulera biologisk mångfald. Men många smala träd som står tätt och reser sig högt och spinkigt för att få en gnutta sol ska bort.
De närmsta åren kommer det att se ut som det gör när man hugger men om fem år räknar LarsOlov Winge med att trädens kronor ska breda ut sig och grönska, när solen når marken kommer en ny växtlighet och insektsarterna kommer att bli många fler.
Till sommaren är Winge på plats för att tillsammans med fastighetsägarna se om man kanske behöver plocka bort ytterligare några träd eller inte.
Tilläggas kan att kommunen också tjänar pengar på sin hyggesfria metod, men inte loka mycket som skogsbolaget gör.
